Bakom rapporten står Johannes Hagen, vid Jönköping university, Mårten Palme, vid Stockholms universitet och Lisa Laun på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau.
– Anledning till att den här rapporten skrevs var att behovet av noggranna och konsekventa empiriska analyser av pensionsinkomsternas utveckling, och svenska äldres inkomstsituation. Som alla vet har pensioner blivit en av de mest omdiskuterade frågorna inför valet 2022 med betydande reformförslag från de båda politiska blocken, säger Johannes Hagen i ett pressmeddelande.
Rapporten undersöker hur pensionärernas reala inkomster har förändrats, hur den har förändrats jämfört med andra grupper i befolkningen och hur den förhåller sig till ekonomin de hade innan pensionen.
Resultaten visar att de disponibla inkomsterna har ökat markant för pensionärer, även i förhållande till inkomstutvecklingen för den arbetande befolkningen och särskilt jämfört med dem i 20-34 årsåldern.
– Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp. Därför kan behovet av breda, skattefinansierade höjningar av pensionerna ifrågasättas. De har både tveksamma omfördelningseffekter och äventyrar viktiga principer i pensionssystemet och utgör därmed en riskabel väg framåt, säger Johannes Hagen.
Däremot kan den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och utrikes födda bli ett framtida problem.
– Åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna, säger Johannes Hagen.
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
