Bakom rapporten står Johannes Hagen, vid Jönköping university, Mårten Palme, vid Stockholms universitet och Lisa Laun på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau.
– Anledning till att den här rapporten skrevs var att behovet av noggranna och konsekventa empiriska analyser av pensionsinkomsternas utveckling, och svenska äldres inkomstsituation. Som alla vet har pensioner blivit en av de mest omdiskuterade frågorna inför valet 2022 med betydande reformförslag från de båda politiska blocken, säger Johannes Hagen i ett pressmeddelande.
Rapporten undersöker hur pensionärernas reala inkomster har förändrats, hur den har förändrats jämfört med andra grupper i befolkningen och hur den förhåller sig till ekonomin de hade innan pensionen.
Resultaten visar att de disponibla inkomsterna har ökat markant för pensionärer, även i förhållande till inkomstutvecklingen för den arbetande befolkningen och särskilt jämfört med dem i 20-34 årsåldern.
– Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp. Därför kan behovet av breda, skattefinansierade höjningar av pensionerna ifrågasättas. De har både tveksamma omfördelningseffekter och äventyrar viktiga principer i pensionssystemet och utgör därmed en riskabel väg framåt, säger Johannes Hagen.
Däremot kan den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och utrikes födda bli ett framtida problem.
– Åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna, säger Johannes Hagen.
Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…
Katastrofer drabbar äldre sköra personer extra hårt. Forskare från 44 länder möts på konferensen Nordic congress of gerontology, med årets tema Aging in a transforming world, i Stockholm i juni 2024 för att utröna vad forskning kan bidra med för…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
