Bakom rapporten står Johannes Hagen, vid Jönköping university, Mårten Palme, vid Stockholms universitet och Lisa Laun på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau.
– Anledning till att den här rapporten skrevs var att behovet av noggranna och konsekventa empiriska analyser av pensionsinkomsternas utveckling, och svenska äldres inkomstsituation. Som alla vet har pensioner blivit en av de mest omdiskuterade frågorna inför valet 2022 med betydande reformförslag från de båda politiska blocken, säger Johannes Hagen i ett pressmeddelande.
Rapporten undersöker hur pensionärernas reala inkomster har förändrats, hur den har förändrats jämfört med andra grupper i befolkningen och hur den förhåller sig till ekonomin de hade innan pensionen.
Resultaten visar att de disponibla inkomsterna har ökat markant för pensionärer, även i förhållande till inkomstutvecklingen för den arbetande befolkningen och särskilt jämfört med dem i 20-34 årsåldern.
– Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp. Därför kan behovet av breda, skattefinansierade höjningar av pensionerna ifrågasättas. De har både tveksamma omfördelningseffekter och äventyrar viktiga principer i pensionssystemet och utgör därmed en riskabel väg framåt, säger Johannes Hagen.
Däremot kan den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och utrikes födda bli ett framtida problem.
– Åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna, säger Johannes Hagen.
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Arbetsmiljön kan påverka hur vi mår och när vi går i pension. Nu visar en omfattande studie från Jönköping university att stressiga förhållanden på arbetet också kan öka risken för att få fysiska och kognitiva problem långt senare i livet.
Det finns fortfarande stora kunskapsluckor om vad som främjar en god munhälsa hos äldre personer. Nu visar en avhandling från Malmö universitet att äldres relationer till sin familj eller tandvårdspersonal kan vara viktiga pusselbitar.
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.
För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.
