Palle Storm & Ruth Lowndes (2021). ’I don’t care if they call me black’: The impact of organisation and racism in Canadian and Swedish nursing homes. Publicerad i International journal of care and caring.
Rasism vanligt inom svensk äldreomsorg
Personal på äldreboenden utsätts ofta för rasistiska uttryck, aggression och skepticism på grund av sin hudfärg. Personer som är mörkhyade är särskilt utsatta och får höra att de bland annat är otillförlitliga och smutsiga.
Det visar en kvalitativ intervju- och observationsstudie som genomförts av Palle Storm, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, och Ruth Lowndes, forskare vid York universitetet i Kanada, som har undersökt hur personal på äldreboenden i Sverige och Kanada hanterar och upplever rasistiska händelser. De studerade också vilka förutsättningar arbetsplatserna hade för att minska rasismen.
Resultatet visar att personalen försökte acceptera, bortförklara eller omorganisera arbetet när rasistiska situationer uppstod. De som bortförklarade uttrycken menade att de äldre led av kognitiv svikt eller var uppvuxna under en tid då invandring var begränsad.
Det ledde till att denna form av rasism inte sågs som lika allvarlig som den som personalen mötte utanför arbetsplatsen eller från de äldres anhöriga, något som var gemensamt för båda länderna, står det i den vetenskapliga artikeln.
Däremot betonade cheferna i Sverige att de mörkhyade i personalen inte skulle behöva bli kränkta på arbetet. Samtidigt fanns det mer tid för personalen och de äldre att lära känna varandra, vilket kunde bidra till att de äldres misstro minskade. Om det ändå inte fungerade kunde cheferna snabbt omorganisera arbetet så att medarbetarna inte behövde hjälpa dem som inte ville ha deras hjälp.
För att minska misstron mellan de äldre och personalen behöver arbetsplatser tillämpa större handlingsutrymme för arbetarna, mer tid och kontinuitet och markera att rasistiska situationer inte hör till verksamheten när de uppstår, skriver Palle Storm och Ruth Lowndes i artikeln.
Relaterat

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Gamlebo – en plats för äldre missbrukare
På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp bättre, enligt forskare i Lund. De har kartlagt drygt tjugo boenden.

Inspiration i arbetet med sociala problem
Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.
Fler nyheter

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Äta ensam kan ge sämre matrutiner
Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra. Det visar en avhandling från Uppsala universitet som pekar på att det finns ett samband mellan ensamätande…