Ett sjukdomsfall och en lösning
På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…
Nyligen stod det klart att Alzheimerfonden delar ut 42 miljoner kronor till 46 svenska forskare och forskningsprojekt som bidrar med ökad kunskap om alzheimer och andra demenssjukdomar. Årets summa är den största som stiftelsen någonsin delar ut. Förra årets summa låg på 25 miljoner kronor.
I en nyhet på Alzheimerfondens webbsida tackar Liselotte Jansson alla företag och privatpersoner som har bidragit med donationer under året.
”2020 har varit ett utmanade år på många sätt. Coronaepidemin har skördat många liv och flertalet av de som har avlidit på våra boenden har varit drabbade av någon form av kognitiv svikt, exempelvis Alzheimers sjukdom”, skriver Liselotte Jansson och fortsätter:
”Trots detta utmanande år har vi idogt kämpat för att samla in så mycket pengar som möjligt till detta viktiga forskningsfält och det är med stor glädje och stolthet jag kan berätta att det arbetet har burit frukt!”.
Några av de forskare vars anslag har beviljats är Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, Lars Lannfelt som är professor i geriatrik vid Uppsala universitet och Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.
En lista på samtliga godkända anslag hittar du på Alzheimerfondens webbsida.
Nyfiken på vad Oskar Hansson och Lars Lannfelt gör? Läs då våra intervjuer med dem!
På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…
Om tre år får vi svaret på om Lars Lannfelts immunterapi riktad mot Alzheimers sjukdom infriar de högt ställda förväntningarna.
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…
Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…