Elisabeth Carlstedt (2020). Nursing homes on public display. Reputation management in the new landscape of Swedish eldercare. Lunds universitet.
Så arbetar äldreboendena med sina varumärken
Personer på äldreboenden blir bara äldre. Samtidigt sker en ökad marknadisering av äldreomsorgen. En ny avhandling från Lunds universitet undersöker den guldkantade bild som boendena skapar av sig själva i sin marknadsföring.
Elisabeth Carlstedt. Foto: Lunds universitet.
Elisabeth Carlstedt på Socialhögskolan vid Lunds universitet disputerar i dagarna med sin avhandling Nursing homes on public display. Reputation management in the new landscape of Swedish eldercare. Där undersöker hon motsättningen i att de boende på äldreboenden i dag blir mer och mer sköra, samtidigt som äldreboendenas egna hemsidor och sociala medier beskriver livet där som fyllt av sociala aktiviteter och utflykter. Något som kan vara en del av den pågående marknadiseringen av äldreomsorgen.
– För att värna om boendets rykte gäller att visa upp en bild som motsvarar omgivningens krav och förväntan på hur ett bra äldreboende ska se ut. Frågan är hur väl dessa krav motsvarar brukarnas egna behov och önskemål, säger Elisabeth Carlstedt i ett pressmeddelande.
Studien behandlar tre grundläggande frågeställningar:
- Vilka bilder av äldreboenden konstrueras genom massmedia och sociala medier?
- Vad har marknadisering, medialisering och granskning inneburit för äldreboendens anseendehantering?
- Hur hanterar äldreboenden anseende i relation till externa krav och beskrivningar?
När Elisabeth Carlstedt granskade äldreboendens sociala medier såg hon att det fanns en betoning på gemenskap och aktiviteter, ett vanligt vardagsliv med extra guldkant. Sociala medier tycks ha blivit en del i ett bygga starka varumärken i marknadsföringen.
– De guldkantade framställningarna kan bidra till orealistiska förväntningar som äldreboendena har svårt att leva upp till. Många av de som jag intervjuade menade att det ibland inte var möjligt att tillgodose de yttre kraven. De gamla är ofta för sjuka eller för trötta för att delta i aktiviteter, säger Elisabeth Carlstedt.
Hennes avhandling baseras på 42 kvalitativa intervjuer med företrädare för äldreboenden, samt bilder från sociala medier och medierapportering om Socialstyrelsens brukarundersökning.
Läs avhandlingen
Relaterat
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
Fler nyheter
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
