Christine Etzerodt Laustsen har i sin avhandling studerat hur yrkesverksamma tänker kring samverkan med forskare. Foto: Kerstin Weman Thornell

Så kan klyftan mellan forskning och praktik överbryggas

Hälften av all forskning hamnar inte där den behövs som mest – i praktiken. Nu visar en avhandling vad som är viktigt för att få ut forskningsresultat till verksamheter.

Samverkan är ett hett ämne inom den akademiska världen. Men många parter vittnar ofta om utmaningar som uppstår när forskning ska tillämpas i verksamheter. 

– Det finns undersökningar som visar att hälften av all forskning aldrig landar i praktiken, säger Christine Etzerodt Laustsen som nyligen lade fram en avhandling vid Högskolan Kristianstad om samverkan. 

Avhandlingen analyserar hur klyftan mellan forskning och praktik kan överbryggas genom att involvera yrkesverksamma personer i olika forskningsprojekt. Resultaten visar att det är viktigt att parterna bygger tillitsfulla relationer och skapar en miljö där man kan diskutera tillsammans. 

– Ytterst handlar det om bemötande och här har forskaren ett stort ansvar. Det är lätt att luta sig tillbaka på tysta hierarkier och tänka att forskaren har alla ansvar. Men i stället behöver forskaren erkänna att de yrkesverksammas kunskap också är viktig. De yrkesverksamma behöver tro på sig själva då de har mycket att bidra med till forskning, säger Christine Etzerodt Laustsen i ett pressmeddelande. 

Inom ramen för avhandlingen har även en guide tagits fram med konkreta exempel på områden som parterna behöver diskutera och hitta samsyn kring. Den innehåller också en mängd skeenden där yrkesverksamma kan göra betydande insatser i forskningsprojekt. De kan bland annat hjälpa till att designa studier, utveckla forskningsfrågor, rekrytera deltagare, samla in och tolka data, samt sprida forskningsresultat. 

– Förhoppningsvis blir det en ömsesidig lärandeprocess för både forskaren och de yrkesverksamma. Att forskningen dessutom blir mer relevant och tillämpbar i verkligheten är förstås motiverande och meningsfullt för forskaren. Detta gäller alla typer av samverkansprojekt, men är kanske extra viktigt för forskning inom området åldrande och hälsa, säger Christine Etzerodt Laustsen.

Fakta
Om avhandlingen

Avhandlingen ligger inom ramen för forskningsprojektet UserAge där forskare från flera olika lärosäten bygger upp kunskap kring åldrande och vård av äldre genom samverkan.

Christine Etzerodt Laustsens avhandling tar avstamp i yrkesverksamma personer såsom undersköterskor, sjuksköterskor och chefer inom vård och omsorg, som på olika sätt involveras i forskningsprojekt kring åldrande och hälsa. 

Läs avhandlingen

Christine Etzerodt Laustsen (2022). Involving professionals in research – In the field of ageing and health. Lunds universitet. 

Relaterat

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…