Jie Guo, Jiao Wang, Abigail Dove, David A Bennet och Weili Xu (2024). Psychologial well-being trajectories preceding incident mild cognitive impairment and dementia. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Sedan 2008 ingår 900 personer i ett projekt som undersöker hur det psykiska välmåendet är kopplat till demenssjukdom. Av deltagarna är det knappt 30 procent som har fått minnesstörningar under studiens gång, varav en tredjedel har fått diagnosen demenssjukdom. Det rapporterar tidningen Senioren.
Resultaten visar att personer som utvecklat mild kognitiv svikt uppgett att de saknat ett syfte med livet i tre år innan de fick sin diagnos. De hade också sämre personlig utveckling upp till sex år innan sjukdomen, och saknade ett socialt liv.
Men forskarna, som är verksamma vid bland annat Karolinska institutet, betonar att resultaten inte visar något orsakssamband mellan demenssjukdom och känslan att livet inte har någon mening, eftersom det enbart är en observationsstudie. Det är möjligt att det är den försämrade kognitionen som är anledningen till den psykiska hälsan försämras, i stället för tvärtom.
Samtidigt poängterar de att minskat psykiskt välbefinnande kan peka på att den kognitiva förmågan kan komma att försämras i framtiden, även utan tydliga bevis på nuvarande kognitiv svikt.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Allt äldre befolkning i krympande kommuner
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.
