Jie Guo, Jiao Wang, Abigail Dove, David A Bennet och Weili Xu (2024). Psychologial well-being trajectories preceding incident mild cognitive impairment and dementia. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Sedan 2008 ingår 900 personer i ett projekt som undersöker hur det psykiska välmåendet är kopplat till demenssjukdom. Av deltagarna är det knappt 30 procent som har fått minnesstörningar under studiens gång, varav en tredjedel har fått diagnosen demenssjukdom. Det rapporterar tidningen Senioren.
Resultaten visar att personer som utvecklat mild kognitiv svikt uppgett att de saknat ett syfte med livet i tre år innan de fick sin diagnos. De hade också sämre personlig utveckling upp till sex år innan sjukdomen, och saknade ett socialt liv.
Men forskarna, som är verksamma vid bland annat Karolinska institutet, betonar att resultaten inte visar något orsakssamband mellan demenssjukdom och känslan att livet inte har någon mening, eftersom det enbart är en observationsstudie. Det är möjligt att det är den försämrade kognitionen som är anledningen till den psykiska hälsan försämras, i stället för tvärtom.
Samtidigt poängterar de att minskat psykiskt välbefinnande kan peka på att den kognitiva förmågan kan komma att försämras i framtiden, även utan tydliga bevis på nuvarande kognitiv svikt.
Relaterat
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personen med demens finns kvar
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.
Fler nyheter
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.