Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken

Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.

Sedan 2008 ingår 900 personer i ett projekt som undersöker hur det psykiska välmåendet är kopplat till demenssjukdom. Av deltagarna är det knappt 30 procent som har fått minnesstörningar under studiens gång, varav en tredjedel har fått diagnosen demenssjukdom. Det rapporterar tidningen Senioren.

Resultaten visar att personer som utvecklat mild kognitiv svikt uppgett att de saknat ett syfte med livet i tre år innan de fick sin diagnos. De hade också sämre personlig utveckling upp till sex år innan sjukdomen, och saknade ett socialt liv.

Men forskarna, som är verksamma vid bland annat Karolinska institutet, betonar att resultaten inte visar något orsakssamband mellan demenssjukdom och känslan att livet inte har någon mening, eftersom det enbart är en observationsstudie. Det är möjligt att det är den försämrade kognitionen som är anledningen till den psykiska hälsan försämras, i stället för tvärtom.

Samtidigt poängterar de att minskat psykiskt välbefinnande kan peka på att den kognitiva förmågan kan komma att försämras i framtiden, även utan tydliga bevis på nuvarande kognitiv svikt.

Läs den vetenskapliga artikeln

Jie Guo, Jiao Wang, Abigail Dove, David A Bennet och Weili Xu (2024). Psychologial well-being trajectories preceding incident mild cognitive impairment and dementia. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.

Relaterat

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.

Fler nyheter

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.