Socialdepartementet (2020). Fast omsorgskontakt i hemtjänsten SOU 2020:70.
Så ska hemtjänsten förbättras
– Vi har allt fler omsorgstagare med omfattande, sammansatta och komplexa behov. Det beror på att sjukhustiderna har kortats ner och att vårdmöjligheterna i hemmet har ökat, något som ställer högre krav på hemtjänsten, säger Barbro Westerholm (L) under en pressträff efter att hon lämnat över sin utredning om införandet av en fast omsorgskontakt i hemtjänsten.
I genomsnitt träffar en omsorgstagare 16 olika hemtjänstpersonal under en tvåveckorsperiod. Det är tecken på brister i personalkontinuitet, kompetens och samordning, skriver Barbro Westerholm i DN.
För att förbättra tryggheten föreslår Barbro Westerholm att det ska finnas ett krav på att alla som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Personen ska ha titeln undersköterska och vara en person som omsorgstagarna kan vända sig till, och koordinera vårdinsatser.
Att omsorgskontakten behöver vara en undersköterska är för att det ingår medicinska uppgifter i arbetet. Det kan handla om att göra bedömningar i olika omsorgssituationer, känna igen skiftningar i hälsotillståndet, hantera medicinska uppgifter på ett patientsäkert sätt och veta när andra yrkesgrupper behöver kopplas in.
– Att vara omsorgskontakt innebär att man strävar mot att ge en individanpassad omsorg, något som man behöver ha en viss kompetens, kunskap och förmåga till inlevelse för att klara av. Det är inget enkelt uppdrag, säger Barbro Westerholm.
Lagförslaget kommer att medföra kostnader för kommuner för att kunna ställa om verksamheterna och anställa fler undersköterskor. Men de positiva effekterna av att införa en fast omsorgskontakt skulle enligt utredningen väga tyngre. Det kan till exempel handla om hälsoförbättringar hos omsorgstagare, anhöriga och personal.
Utredningen föreslår också att lagändringarna träder i kraft vid två tidpunkter. Förslaget om en fast vårdkontakt rekommenderas gälla från och med 1 januari 2022, medan planen att omsorgskontakterna ska vara undersköterskor ska verkställas 1 januari 2030. Allt för att verksamheterna ska hinna med omställningen.
Relaterat
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Äldredräkt ger studenter bättre förståelse
Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en…
Låt etiken spela roll
Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument…
Fler nyheter
Så kan mindfulness främja äldres hälsa
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…
Körsång förbättrar minnet hos äldre
Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.
Högt köttintag skyddar vissa mot demens
En studie från Karolinska institutet visar att det finns personer som har bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk om de äter mycket kött.…