Socialdepartementet (2020). Fast omsorgskontakt i hemtjänsten SOU 2020:70.
Så ska hemtjänsten förbättras
– Vi har allt fler omsorgstagare med omfattande, sammansatta och komplexa behov. Det beror på att sjukhustiderna har kortats ner och att vårdmöjligheterna i hemmet har ökat, något som ställer högre krav på hemtjänsten, säger Barbro Westerholm (L) under en pressträff efter att hon lämnat över sin utredning om införandet av en fast omsorgskontakt i hemtjänsten.
I genomsnitt träffar en omsorgstagare 16 olika hemtjänstpersonal under en tvåveckorsperiod. Det är tecken på brister i personalkontinuitet, kompetens och samordning, skriver Barbro Westerholm i DN.
För att förbättra tryggheten föreslår Barbro Westerholm att det ska finnas ett krav på att alla som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Personen ska ha titeln undersköterska och vara en person som omsorgstagarna kan vända sig till, och koordinera vårdinsatser.
Att omsorgskontakten behöver vara en undersköterska är för att det ingår medicinska uppgifter i arbetet. Det kan handla om att göra bedömningar i olika omsorgssituationer, känna igen skiftningar i hälsotillståndet, hantera medicinska uppgifter på ett patientsäkert sätt och veta när andra yrkesgrupper behöver kopplas in.
– Att vara omsorgskontakt innebär att man strävar mot att ge en individanpassad omsorg, något som man behöver ha en viss kompetens, kunskap och förmåga till inlevelse för att klara av. Det är inget enkelt uppdrag, säger Barbro Westerholm.
Lagförslaget kommer att medföra kostnader för kommuner för att kunna ställa om verksamheterna och anställa fler undersköterskor. Men de positiva effekterna av att införa en fast omsorgskontakt skulle enligt utredningen väga tyngre. Det kan till exempel handla om hälsoförbättringar hos omsorgstagare, anhöriga och personal.
Utredningen föreslår också att lagändringarna träder i kraft vid två tidpunkter. Förslaget om en fast vårdkontakt rekommenderas gälla från och med 1 januari 2022, medan planen att omsorgskontakterna ska vara undersköterskor ska verkställas 1 januari 2030. Allt för att verksamheterna ska hinna med omställningen.
Relaterat
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…
Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende
Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers…
Fler nyheter
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…
Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…