Socialstyrelsen (2021). Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre.
Så stort är behovet av särskilt boende
Socialstyrelsen har kartlagt behov av och tillgång på särskilt boende för äldre. Nästan 30 procent av landets kommuner tror att bristen kommer att bestå om fem år.
Nu har Socialstyrelsen publicerat sin första rapport enligt ett regeringsuppdrag att beskriva behovet av och tillgången på särskilda boendeformer för äldre, inklusive biståndsbedömda trygghetsboenden. I rapporten Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre konstaterar man att den demografiska utvecklingen i stort innebär att behovet av vård och omsorg bör öka. Samtidigt saknas det i dag uppgifter på gruppnivå om de behov som besluten kring särskilt boende grundar sig på.
Enligt en enkät från Boverket uppger 74 kommuner att det tillkommer 5 300 bostäder för särskilt boende under 2020 och 2021. Samtidigt minskade andelen äldre i särskilt boende mellan 2010 och 2019 från 5,3 till fyra procent. 109 kommuner i landet ser en brist, och ett åttiotal uppger att behovet av särskilt boende inte kommer att vara täckt inom fem år.
I Socialstyrelsens uppdrag ingick att att ta reda på varför kommuner inte väljer att inrätta biståndsbedömt trygghetsboende. I Boverkets enkät svarade 220 kommuner att de inte hade några sådana planer för tillfället. 14 kommuner har inrättat boendeformen. Tolv kommuner har deltagit i Socialstyrelsens intervjustudie inför denna rapport, där de uppger att de inte sett så många praktiska problem med biståndsbedömt boende. Däremot finns det en låg efterfrågan, både från allmänhet och politiker, samtidigt som man är oroliga för att inte kunna verkställa besluten om efterfrågan skulle bli stor.
Läs rapporten
Relaterat
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
