Marta Sousa-Ribeiro, Linda Persson, Magnus Sverke och Petra Lindfors (2022). Approaching retirement: A qualitative study of older nursing assistants’ experiences of work in residential care and late-career planning. Journal of aging studies.
Så upplever äldre omsorgspersonal sitt arbete
Stressande arbetsmiljö och tankar kring hälsan påverkar hur personal i äldreomsorgen planerar sitt arbetsliv inför pensionen. Samtidigt fungerar stödet från arbetskamrater som buffert mot jobbets krav, konstaterar en ny studie från Stockholms universitet.
I en ny studie från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har forskare genomfört intervjuer med åtta vårdbiträden i åldrarna 55 till 61 år om deras känslor och tankar inför att bli äldre och att fortsätta arbeta inom äldreomsorgen.
En farhåga, som de intervjuade hade, rörde möjligheten att kunna arbeta kvar i en stressig miljö med höga krav på psykosocialt engagemang. De tvivlade på om de skulle kunna fortsätta hålla det tempo som krävs. Ett exempel på svåra förutsättningar var tuffa scheman, speciellt med delade turer. Å andra sidan kunde de se att stödet från arbetskamrater, och att hjälpa varandra med arbetsuppgifter hjälpte till att lindra effekterna av stress. Relationer, både med arbetskamrater och brukare gav en känsla av tillhörighet.
Dessa något äldre vårdbiträden uttryckte också att de med åldern och åren i yrket hade med sig en erfarenhet som hjälper dem att göra ett bra jobb. Att de utför ett viktigt arbete var också, tillsammans med behovet av ekonomisk trygghet, ett viktigt skäl att fortsätta arbeta i äldreomsorgen. De var också öppna för att fortsätta hoppa in på timmar efter pensionen, inte minst just för känslan att utföra ett viktigt uppdrag.
Studiens författare föreslår flera möjligheter att förbättra arbetsförhållandena så att äldre omsorgsarbetare kan stanna längre i yrket. De konstaterar också att det är förbättringar som vore viktiga även för yngre personal.
Läs artikeln
Relaterat
Dialog ger bättre vård i hemmet
Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen i hemmet och relationen till sjuksköterskor blir avgörande för välmåendet.
Både positivt och negativt med robotdjur inom äldreomsorgen
Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att de mekaniska husdjuren kan ha en lugnande effekt på de boende, men att de…
Kunskapsluckor om äldre hbtqi-personers vård och omsorg
Folkhälsomyndigheten har gjort en genomgång av forskningen om äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor. Rapporten visar stora kunskapsluckor och en oro hos äldre hbtq-personer för sin framtida vård och omsorg.
Fler nyheter
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
Så kan en app ge stöd efter prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid efter operation.
Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att göra sig av med ett protein som orsakar sjukdomen. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
