Marta Sousa-Ribeiro, Linda Persson, Magnus Sverke och Petra Lindfors (2022). Approaching retirement: A qualitative study of older nursing assistants’ experiences of work in residential care and late-career planning. Journal of aging studies.
Så upplever äldre omsorgspersonal sitt arbete
Stressande arbetsmiljö och tankar kring hälsan påverkar hur personal i äldreomsorgen planerar sitt arbetsliv inför pensionen. Samtidigt fungerar stödet från arbetskamrater som buffert mot jobbets krav, konstaterar en ny studie från Stockholms universitet.
I en ny studie från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har forskare genomfört intervjuer med åtta vårdbiträden i åldrarna 55 till 61 år om deras känslor och tankar inför att bli äldre och att fortsätta arbeta inom äldreomsorgen.
En farhåga, som de intervjuade hade, rörde möjligheten att kunna arbeta kvar i en stressig miljö med höga krav på psykosocialt engagemang. De tvivlade på om de skulle kunna fortsätta hålla det tempo som krävs. Ett exempel på svåra förutsättningar var tuffa scheman, speciellt med delade turer. Å andra sidan kunde de se att stödet från arbetskamrater, och att hjälpa varandra med arbetsuppgifter hjälpte till att lindra effekterna av stress. Relationer, både med arbetskamrater och brukare gav en känsla av tillhörighet.
Dessa något äldre vårdbiträden uttryckte också att de med åldern och åren i yrket hade med sig en erfarenhet som hjälper dem att göra ett bra jobb. Att de utför ett viktigt arbete var också, tillsammans med behovet av ekonomisk trygghet, ett viktigt skäl att fortsätta arbeta i äldreomsorgen. De var också öppna för att fortsätta hoppa in på timmar efter pensionen, inte minst just för känslan att utföra ett viktigt uppdrag.
Studiens författare föreslår flera möjligheter att förbättra arbetsförhållandena så att äldre omsorgsarbetare kan stanna längre i yrket. De konstaterar också att det är förbättringar som vore viktiga även för yngre personal.
Läs artikeln
Relaterat
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
Fler nyheter
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
