Sämre hälsa på trygghetsboenden – men hög trivsel

Äldre på trygghetsboenden har lägre funktionsnivå och mer nedstämdhet, jämfört med äldre i eget boende. Men de upplever en högre nivå av trivsel. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Trygghetsboenden är en relativt ny boendeform som ska erbjuda äldre personer ökade möjligheter till social samvaro och användbara utrymmen, men utan hälso- och sjukvårdstjänster. 

Laura Corneliusson, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat äldre personer som bor på trygghetsboenden utifrån deras hälsa, välbefinnande och trivsel. 

– Resultaten visar att det finns faktorer som främjar trivseln i trygghetsboenden trots sämre hälsa, säger hon i ett pressmeddelande. 

Intervjuer med boende visade att det fanns en önskan om vårdrelaterat stöd. Anledningen är att de boende inte bara hade lägre fysisk funktion och mer nedstämdhet utan också att de i genomsnitt hade fler hemtjänsttimmar, jämfört med äldre i ordinärt boende. Andelen som hade hemtjänst var också högre bland äldre på trygghetsboende. 

De positiva faktorerna med att bo på trygghetsboende var bland annat att de äldre kände att de hade autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik. Trivseln ökade också tack vare möjligheten till aktiviteter tillsammans med andra och tillgång till platser för sociala interaktioner. 

Det som kunde påverka trivseln var bland annat ouppfyllda förväntningar, oro för grannarnas hälsa och hög hyra. 

Fakta
Datainsamling

Avhandlingen bygger på registerdata samt två datainsamlingar som utfördes 2016–2017 respektive 2019–2020. 

Datainsamlingen 2016–2017 bestod av enkäter som skickades ut till cirka 3 800 äldre personer, där hälften bodde på trygghetsboende och resterande i ordinärt boende. 

Den andra datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer på fem trygghetsboenden. Totalt deltog 38 personer i sju gruppintervjuer.

Läs avhandlingen i sin helhet

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning i kombination ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Två kvinnor sitter nära varandra i en soffa. De tittar på varandra och ler.

Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende

Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers attityder till sex på äldreboenden.

Fler nyheter

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.