Sämre hälsa på trygghetsboenden – men hög trivsel

Äldre på trygghetsboenden har lägre funktionsnivå och mer nedstämdhet, jämfört med äldre i eget boende. Men de upplever en högre nivå av trivsel. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Trygghetsboenden är en relativt ny boendeform som ska erbjuda äldre personer ökade möjligheter till social samvaro och användbara utrymmen, men utan hälso- och sjukvårdstjänster. 

Laura Corneliusson, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat äldre personer som bor på trygghetsboenden utifrån deras hälsa, välbefinnande och trivsel. 

– Resultaten visar att det finns faktorer som främjar trivseln i trygghetsboenden trots sämre hälsa, säger hon i ett pressmeddelande. 

Intervjuer med boende visade att det fanns en önskan om vårdrelaterat stöd. Anledningen är att de boende inte bara hade lägre fysisk funktion och mer nedstämdhet utan också att de i genomsnitt hade fler hemtjänsttimmar, jämfört med äldre i ordinärt boende. Andelen som hade hemtjänst var också högre bland äldre på trygghetsboende. 

De positiva faktorerna med att bo på trygghetsboende var bland annat att de äldre kände att de hade autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik. Trivseln ökade också tack vare möjligheten till aktiviteter tillsammans med andra och tillgång till platser för sociala interaktioner. 

Det som kunde påverka trivseln var bland annat ouppfyllda förväntningar, oro för grannarnas hälsa och hög hyra. 

Fakta
Datainsamling

Avhandlingen bygger på registerdata samt två datainsamlingar som utfördes 2016–2017 respektive 2019–2020. 

Datainsamlingen 2016–2017 bestod av enkäter som skickades ut till cirka 3 800 äldre personer, där hälften bodde på trygghetsboende och resterande i ordinärt boende. 

Den andra datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer på fem trygghetsboenden. Totalt deltog 38 personer i sju gruppintervjuer.

Läs avhandlingen i sin helhet

Relaterat

Hemtjänstkvalitet viktigt mot ensamhet

För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.

Därför vill personalen lämna äldreomsorgen

Det saknas personal till äldreomsorgen och det är svårt att hitta rätt kompetens att rekrytera. Samtidigt presenterar Kommunal siffror som visar att hälften av den befintliga personalen vill lämna yrket.

Kommuner delar upp arbetsuppgifterna i hemtjänsten

Det saknas personal i äldreomsorgen, och landets kommuner och omsorgsföretag kämpar med att hitta rätt kompetens. Nu har Vård- och omsorgsanalys publicerat en rapport om att dela upp hemtjänstens arbetsuppgifter.

Fler nyheter

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.