Sämre hälsa på trygghetsboenden – men hög trivsel

Äldre på trygghetsboenden har lägre funktionsnivå och mer nedstämdhet, jämfört med äldre i eget boende. Men de upplever en högre nivå av trivsel. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Trygghetsboenden är en relativt ny boendeform som ska erbjuda äldre personer ökade möjligheter till social samvaro och användbara utrymmen, men utan hälso- och sjukvårdstjänster. 

Laura Corneliusson, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat äldre personer som bor på trygghetsboenden utifrån deras hälsa, välbefinnande och trivsel. 

– Resultaten visar att det finns faktorer som främjar trivseln i trygghetsboenden trots sämre hälsa, säger hon i ett pressmeddelande. 

Intervjuer med boende visade att det fanns en önskan om vårdrelaterat stöd. Anledningen är att de boende inte bara hade lägre fysisk funktion och mer nedstämdhet utan också att de i genomsnitt hade fler hemtjänsttimmar, jämfört med äldre i ordinärt boende. Andelen som hade hemtjänst var också högre bland äldre på trygghetsboende. 

De positiva faktorerna med att bo på trygghetsboende var bland annat att de äldre kände att de hade autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik. Trivseln ökade också tack vare möjligheten till aktiviteter tillsammans med andra och tillgång till platser för sociala interaktioner. 

Det som kunde påverka trivseln var bland annat ouppfyllda förväntningar, oro för grannarnas hälsa och hög hyra. 

Fakta
Datainsamling

Avhandlingen bygger på registerdata samt två datainsamlingar som utfördes 2016–2017 respektive 2019–2020. 

Datainsamlingen 2016–2017 bestod av enkäter som skickades ut till cirka 3 800 äldre personer, där hälften bodde på trygghetsboende och resterande i ordinärt boende. 

Den andra datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer på fem trygghetsboenden. Totalt deltog 38 personer i sju gruppintervjuer.

Läs avhandlingen i sin helhet

Relaterat

Mellanmålens land

Nästan var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. Nollvisionen mot undernäring vill jämna ut oddsen med hjälp av bland annat heldygnsmatkassar och utvalda mellanmål.

Miljoninitiativ lyfter maten

Stockholms stad har under tre år drivit Matlyftet, en satsning för att med hjälp av sociala aktiviteter förebygga undernäring och ofrivillig ensamhet. En uppföljning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att arbetet har uppskattats, men att det saknas underlag för…

Baumols besparingar blir omsorgens dilemma

I mångas ögon skulle mer tid till personliga möten med de äldre och en lönehöjning för personalen innebära en bättre äldreomsorg. Men med produktivitet som mått blir önskemålen inte realistiska.

Fler nyheter

Äldre i Centrum #4/21

Årets fjärde och sista nummer av Äldre i Centrum bjuder bland annat på ett tema om livslångt åldrande, fyra maffiga bokanmälningar – och en maffiabokanmälan.

Hon undersöker samband mellan medellivslängd och sjukdom

Hälsan hos äldre personer är en av de största folkhälsoutmaningarna i dag. En viktig fråga är om den ökande medellivslängden åtföljs av fler år med sjukdom. Det har Louise Sundberg vid Karolinska institutet undersökt i sin avhandling.

Lärdom och samtal i nytt seminariesamarbete

Sveriges gerontologiska sällskap, SGS, och tidskriften Äldre i Centrum startar ett samarbete kring återkommande seminarier. Syftet är att lära och samtala kring frågor om äldre och åldrande med utgångspunkt i aktuell forskning.