Trygghetsboenden är en relativt ny boendeform som ska erbjuda äldre personer ökade möjligheter till social samvaro och användbara utrymmen, men utan hälso- och sjukvårdstjänster.
Laura Corneliusson, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat äldre personer som bor på trygghetsboenden utifrån deras hälsa, välbefinnande och trivsel.
– Resultaten visar att det finns faktorer som främjar trivseln i trygghetsboenden trots sämre hälsa, säger hon i ett pressmeddelande.
Intervjuer med boende visade att det fanns en önskan om vårdrelaterat stöd. Anledningen är att de boende inte bara hade lägre fysisk funktion och mer nedstämdhet utan också att de i genomsnitt hade fler hemtjänsttimmar, jämfört med äldre i ordinärt boende. Andelen som hade hemtjänst var också högre bland äldre på trygghetsboende.
De positiva faktorerna med att bo på trygghetsboende var bland annat att de äldre kände att de hade autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik. Trivseln ökade också tack vare möjligheten till aktiviteter tillsammans med andra och tillgång till platser för sociala interaktioner.
Det som kunde påverka trivseln var bland annat ouppfyllda förväntningar, oro för grannarnas hälsa och hög hyra.
Avhandlingen bygger på registerdata samt två datainsamlingar som utfördes 2016–2017 respektive 2019–2020.
Datainsamlingen 2016–2017 bestod av enkäter som skickades ut till cirka 3 800 äldre personer, där hälften bodde på trygghetsboende och resterande i ordinärt boende.
Den andra datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer på fem trygghetsboenden. Totalt deltog 38 personer i sju gruppintervjuer.
Avhandlingen
Laura Corneliusson (2021). Exploring resident health, wellbeing, and thriving in Swedish sheltered housing. Umeå universitet.
Artiklar i avhandlingen
I. Laura Corneliusson m fl (2019). Residing in sheltered housing versus ageing in place: population characteristics, health status and social participation. Publicerad i Health & social care in the community.
II. Laura Corneliusson m fl (2020). Well‐being and thriving in sheltered housing versus ageing in place: Results from the U‐Age sheltered housing study. Publicerad i Journal of advanced nursing.
III. Laura Corneliusson m fl (2021). ‘100 metres to the liquor store and 300 meters to the cemetary’: individual, social, environmental and organizational facilitators and barriers to thriving in Swedish sheltered housing models. Publicerad i Ageing & society.
IV. Laura Corneliusson m fl (2021). Relocation patterns and predictors of relocation and mortality in Swedish sheltered housing and aging in place. Manuskript.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
