Trygghetsboenden är en relativt ny boendeform som ska erbjuda äldre personer ökade möjligheter till social samvaro och användbara utrymmen, men utan hälso- och sjukvårdstjänster.
Laura Corneliusson, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat äldre personer som bor på trygghetsboenden utifrån deras hälsa, välbefinnande och trivsel.
– Resultaten visar att det finns faktorer som främjar trivseln i trygghetsboenden trots sämre hälsa, säger hon i ett pressmeddelande.
Intervjuer med boende visade att det fanns en önskan om vårdrelaterat stöd. Anledningen är att de boende inte bara hade lägre fysisk funktion och mer nedstämdhet utan också att de i genomsnitt hade fler hemtjänsttimmar, jämfört med äldre i ordinärt boende. Andelen som hade hemtjänst var också högre bland äldre på trygghetsboende.
De positiva faktorerna med att bo på trygghetsboende var bland annat att de äldre kände att de hade autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik. Trivseln ökade också tack vare möjligheten till aktiviteter tillsammans med andra och tillgång till platser för sociala interaktioner.
Det som kunde påverka trivseln var bland annat ouppfyllda förväntningar, oro för grannarnas hälsa och hög hyra.
Avhandlingen bygger på registerdata samt två datainsamlingar som utfördes 2016–2017 respektive 2019–2020.
Datainsamlingen 2016–2017 bestod av enkäter som skickades ut till cirka 3 800 äldre personer, där hälften bodde på trygghetsboende och resterande i ordinärt boende.
Den andra datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer på fem trygghetsboenden. Totalt deltog 38 personer i sju gruppintervjuer.
Avhandlingen
Laura Corneliusson (2021). Exploring resident health, wellbeing, and thriving in Swedish sheltered housing. Umeå universitet.
Artiklar i avhandlingen
I. Laura Corneliusson m fl (2019). Residing in sheltered housing versus ageing in place: population characteristics, health status and social participation. Publicerad i Health & social care in the community.
II. Laura Corneliusson m fl (2020). Well‐being and thriving in sheltered housing versus ageing in place: Results from the U‐Age sheltered housing study. Publicerad i Journal of advanced nursing.
III. Laura Corneliusson m fl (2021). ‘100 metres to the liquor store and 300 meters to the cemetary’: individual, social, environmental and organizational facilitators and barriers to thriving in Swedish sheltered housing models. Publicerad i Ageing & society.
IV. Laura Corneliusson m fl (2021). Relocation patterns and predictors of relocation and mortality in Swedish sheltered housing and aging in place. Manuskript.
Magdalena Elmersjö skriver om hur viktigt det är att omsorgsmottagare träffar få och samma personal samt betydelsen av relationer och personkontinuitet i både omsorg och utbildning.
Sexualitet är en viktig del av livet och en mänsklig rättighet. Varje människa, även personer som drabbats av demenssjukdom, har rätt till sexuell frihet. Men obekväma situationer kan lätt uppstå för äldreomsorgens personal. Med rätt utbildning kan sjuksköterskor, som bär…
Genom att erkänna sexualitet som en viktig del av hälsan, kan personal på särskilda boenden skapa en trygg och stöttande miljö som främjar och stödjer de boendes sexuella behov och hälsa. Men personalen behöver öka sin medvetenhet och bör därför…
Forskning har visat att personer som stimulerar hjärnan mentalt, genom bland annat yrkesutövning, har bättre kognitiv funktion. Nu undersöker en avhandling om sociala och intellektuella krav i arbetet leder till bättre kognition och förebygger Alzheimers sjukdom.
Vuxna med adhd har ökad risk för att drabbas av en rad åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens, högt blodtryck och typ-2 diabetes. Samtidigt är det få vuxna som får diagnosen adhd och behandling. Det visar en avhandling från Örebro universitet.
Hon har bland annat byggt upp befolkningsstudien SNAC-K i Stockholm. Nu tilldelas Laura Fratiglioni Bengt Winblads pris av Svenska läkaresällskapet.
