Samsjuklighet ökar risken för demens

Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

I en ny studie baserad på data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen har forskare på Karolinska institutet undersökt hur det påverkar risken för demens att ha samsjuklighet mellan diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke. Sedan tidigare har forskning visat att de var för sig är riskfaktorer för att få en demensdiagnos.

– Få studier har undersökt hur risken för demens påverkas om man har fler än en av dessa sjukdomar samtidigt, så det ville vi undersöka i vår studie, säger Abigail Dove, som är doktorand vid sektionen Aging research center vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i en nyhet på KI:s hemsida.

Med hjälp av data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen kunde forskarna följa 2 500 friska personer från 60 års ålder och tolv år framåt. Det visade sig att mer än en av dessa diagnoser gav en snabbare kognitiv försämring och dessutom dubbelt så stor risk att få kognitiv svikt och demenssjukdom.

– I vår studie var kombinationerna diabetes och hjärtsjukdom samt diabetes, hjärtsjukdom och stroke de mest skadliga för kognitiv funktion, säger Abigail Dove.

Att bara ha en av sjukdomarna gav inte någon ökad risk. Risken vid flera diagnoser ökade mest för personer som hade flera sjukdomar och var under 78 år.

– Vi bör alltså fokusera på förebyggande av kardiometabola sjukdomar redan i medelåldern, eftersom risken för kognitiv svikt och demens förefaller högre för dem som får en kardiometabol sjukdom tidigare i livet, säger Abigail Dove.

Läs den vetenskapliga artikeln

Abigail Dove, Anna Marseglia, Ying Shang, Giulia Grande, Davide Liborio Vetrano, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Weili Xu (2022). Cardiometabolic multimorbidity accelerates cognitive decline and dementia progression. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.

Relaterat

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det i efterhand. Filminspelningen är cirka 55 minuter och finns tillgänglig för alla på vår youtube-kanal.

Miljonregn över äldreforskningen

Det råder miljonregn över äldre- och åldrandeforskningen i Sverige. Flera forskningsprojekt om bland annat lungsjukdomen KOL och stroke får medel från Hjärt-lungfonden i deras senaste utlysningsbeslut. Dessutom satsar Vetenskapsrådet 28 miljoner på förbättrad demensdiagnostik.

Stor osäkerhet kring tecken på Alzheimer

Många svenskar känner inte till de tidiga tecknen på Alzheimer och vet dessutom inte var de kan vända sig för att få hjälp vid misstanke om sjukdomen. Det visar en undersökning där över 1 000 personer blev intervjuade.

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.