Abigail Dove, Anna Marseglia, Ying Shang, Giulia Grande, Davide Liborio Vetrano, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Weili Xu (2022). Cardiometabolic multimorbidity accelerates cognitive decline and dementia progression. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.
Samsjuklighet ökar risken för demens
Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
I en ny studie baserad på data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen har forskare på Karolinska institutet undersökt hur det påverkar risken för demens att ha samsjuklighet mellan diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke. Sedan tidigare har forskning visat att de var för sig är riskfaktorer för att få en demensdiagnos.
– Få studier har undersökt hur risken för demens påverkas om man har fler än en av dessa sjukdomar samtidigt, så det ville vi undersöka i vår studie, säger Abigail Dove, som är doktorand vid sektionen Aging research center vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i en nyhet på KI:s hemsida.
Med hjälp av data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen kunde forskarna följa 2 500 friska personer från 60 års ålder och tolv år framåt. Det visade sig att mer än en av dessa diagnoser gav en snabbare kognitiv försämring och dessutom dubbelt så stor risk att få kognitiv svikt och demenssjukdom.
– I vår studie var kombinationerna diabetes och hjärtsjukdom samt diabetes, hjärtsjukdom och stroke de mest skadliga för kognitiv funktion, säger Abigail Dove.
Att bara ha en av sjukdomarna gav inte någon ökad risk. Risken vid flera diagnoser ökade mest för personer som hade flera sjukdomar och var under 78 år.
– Vi bör alltså fokusera på förebyggande av kardiometabola sjukdomar redan i medelåldern, eftersom risken för kognitiv svikt och demens förefaller högre för dem som får en kardiometabol sjukdom tidigare i livet, säger Abigail Dove.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
