SBU svarar om rehabilitering utomhus för demenssjuka

SBU har gjort en granskning av den vetenskapliga litteraturen om naturbaserad rehabilitering för personer med demenssjukdom. De konstaterar att underlaget är skralt.

Till SBU:s upplysningstjänst kan vem som helst skicka in en fråga om vilket vetenskapligt stöd en insats eller behandling kan ha. Nu har SBU besvarat frågan: Vilka vetenskapliga studier finns om effekter av rehabiliterande insatser utomhus för personer med demenssjukdom?

Efter en sökning hittade SBU:s experter endast två systematiska översikter av tillräckligt hög kvalitet för att kunna ge något rättvisande svar. Den ena var en kinesisk studie som undersökte vilken effekt trädgårdsterapi har på personer med demenssjukdom. Ur de 14 studier som inkluderades i översikten drog forskarna slutsatsen att det fanns vissa positiva skillnader i kognitiv funktion, agitation, positiv attityd och engagemang hos patienterna.

I en amerikansk översikt undersökte man bland annat om trädgårdspromenader i särskilda trädgårdar kan ha effekt på personer med alzheimer. Resultatet baserades på en enda studie, som visade en positiv effekt på agitationen, med störst effekt hos den som använde trädgården mest. En annan studie pekade på att tillgång till en promenadträdgård gav färre fall och en minskad användning av antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Dock var underlaget begränsat och studierna saknade kontrollgrupp.

Forskarna bakom de båda översikterna drar slutsatsen att underlaget är för skralt för att kunna dra några verkliga slutsatser kring trädgårdsbaserad terapi och att det behövs fler, och bättre designade, studier.

Läs rapporten

SBU:s upplysningstjänst (2021). Rehabilitering i utomhusmiljö vid demenssjukdom. SBU.

Relaterat

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.