SBU:s upplysningstjänst (2021). Rehabilitering i utomhusmiljö vid demenssjukdom. SBU.
SBU svarar om rehabilitering utomhus för demenssjuka
SBU har gjort en granskning av den vetenskapliga litteraturen om naturbaserad rehabilitering för personer med demenssjukdom. De konstaterar att underlaget är skralt.
Till SBU:s upplysningstjänst kan vem som helst skicka in en fråga om vilket vetenskapligt stöd en insats eller behandling kan ha. Nu har SBU besvarat frågan: Vilka vetenskapliga studier finns om effekter av rehabiliterande insatser utomhus för personer med demenssjukdom?
Efter en sökning hittade SBU:s experter endast två systematiska översikter av tillräckligt hög kvalitet för att kunna ge något rättvisande svar. Den ena var en kinesisk studie som undersökte vilken effekt trädgårdsterapi har på personer med demenssjukdom. Ur de 14 studier som inkluderades i översikten drog forskarna slutsatsen att det fanns vissa positiva skillnader i kognitiv funktion, agitation, positiv attityd och engagemang hos patienterna.
I en amerikansk översikt undersökte man bland annat om trädgårdspromenader i särskilda trädgårdar kan ha effekt på personer med alzheimer. Resultatet baserades på en enda studie, som visade en positiv effekt på agitationen, med störst effekt hos den som använde trädgården mest. En annan studie pekade på att tillgång till en promenadträdgård gav färre fall och en minskad användning av antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Dock var underlaget begränsat och studierna saknade kontrollgrupp.
Forskarna bakom de båda översikterna drar slutsatsen att underlaget är för skralt för att kunna dra några verkliga slutsatser kring trädgårdsbaserad terapi och att det behövs fler, och bättre designade, studier.
Läs rapporten
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
