Sorgen i omsorgen

Hur talar vi om sorg i vård och omsorg? Ett projekt vid Högskolan Kristianstad ska utforska hur vårdpersonal bemöter den som drabbats.

I ett nytt projekt vid Högskolan Kristianstad ska forskare titta närmare på hur vård- och omsorgspersonal bemöter den som drabbats av sorg. Med utgångspunkt i fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden ska de ta reda på hur personal uppmärksammar vårdtagare och anhöriga som drabbats av sorg. Ett slutmål är att skapa ett personcentrerat stöd för utbildning och som resurs för personalen, så att de kan bemöta människor i sorg på ett bättre sätt.

– Det blir ett sätt att öka och utveckla deras kompetens, så att de känner sig tryggare och verkligen vågar möta vårdtagare och anhöriga i den situation de befinner sig, säger Anne-Lie Larsson, som är nybliven doktorand i projektet.

Hon berättar att sörjande ofta får höra att sorg är något naturligt, och en del av livet. Något som kanske inte alltid fungerar som tröst.

– Sorgen kanske inte alls känns så naturlig för den som just förlorat en anhörig. Men det ligger lite i vår svenska kultur att alla helst ska vara glada och nöjda. Det jobbiga vill vi inte gärna prata vidare om.

Tillsammans med Ingela Beck och Eva-Lena Einberg kommer Anne-Lie Larsson att arbeta i projektet inom Forskningsplattformen för hälsa i samverkan vid Högskolan Kristianstad. Ann-Christin Janlöv är projektledare och den som kom med den ursprungliga idén. Hon önskar att personalen ska få större kunskap inför sina möten med personer som drabbats av sorg.

– Särskilt intressant är det att se hur sorgen hanteras bland personer som har hemtjänst. Dessa har redan begränsad hälsa och hör till en grupp som är mer sårbar än de flesta andra, säger Ann-Christine Janlöv.

Relaterat

Pandemin blev tuff prövning för samverkan kring äldre

Samverkan mellan vård och omsorg har satts på prov under coronapandemin. Men väl etablerade samverkansforum kan skapa bättre förutsättningar att hantera krisen.

Så ska den digitala isoleringen minska

Långsiktighet, bättre ekonomiskt stöd och en grundläggande digital kompetens inom äldreomsorgen är några punkter som skulle minska den digitala isoleringen bland äldre. De slutsatserna drar Post- och telestyrelsen, PTS.

Fler nyheter

Franskt pris till svensk alzheimerforskare

Professor Agneta Nordberg vid Karolinska institutet har fått det franska priset European grand prix for research on alzheimer för sin forskning om familjär alzheimer, rapporterar stiftelsen Svenskt demenscentrum.

Mai, Jonas och Micke

ÄiC-podden #11: Brukarmedverkan (och annat brukbart)

I detta avsnitt pratar vi om Äldre i Centrum #1/2021, vars tema handlar om möjligheter och svårigheter med brukarmedverkan. Och ska man använda ordet brukare? Dessutom tipsar vi om några aktuella böcker och rapporter och vad man ska kasta sig…