Läs mer på Socialstyrelsens webbplats om hur ni ansöker om ersättning i Äldreomsorgslyftet.

Statliga pengar till fortbildning i äldreomsorgen
Med Äldreomsorgslyftet vill regeringen öka kompetensen i den kommunalt finansierade äldreomsorgen. Både ny och befintlig personal ska kunna utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid, och Socialstyrelsen får i uppdrag att betala ut 462 miljoner kronor under 2020. Sammanlagt, under 2020 och 2021, beräknas satsningen att kosta 2,2 miljarder kronor.
Samtidigt har arbetsmarknadens parter, Sveriges kommuner och regioner och Kommunal, ingått en överenskommelse om att de som fortbildar sig inom Äldreomsorgslyftet ska erbjudas en fast heltidsanställning. Man bedömer att hela satsningen ska kunna ge 10 000 heltidstjänster.
Skolverkets yrkespaket till vårdbiträde och undersköterska, samt motsvarande utbildningar på folkhögskola ska kunna ge stöd och nu har Socialstyrelsen öppnat den första ansökningsperioden, som pågår fram till den 31 oktober.
Relaterat
Hemtjänstkvalitet viktigt mot ensamhet
För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det…

Därför vill personalen lämna äldreomsorgen
Det saknas personal till äldreomsorgen och det är svårt att hitta rätt kompetens att rekrytera. Samtidigt presenterar Kommunal siffror som visar att hälften…

Kommuner delar upp arbetsuppgifterna i hemtjänsten
Det saknas personal i äldreomsorgen, och landets kommuner och omsorgsföretag kämpar med att hitta rätt kompetens. Nu har Vård- och omsorgsanalys publicerat en…
Fler nyheter

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att…

Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på…

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar…