Foto: Mostphotos/Roland Magnusson

Stor osäkerhet kring tecken på Alzheimer

Många svenskar känner inte till de tidiga tecknen på Alzheimer och vet dessutom inte var de kan vända sig för att få hjälp vid misstanke om sjukdomen. Det visar en undersökning där över 1 000 personer blev intervjuade.

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom för att få stöd och råd. En undersökning från Hjärnfonden visar att tre av fem är osäkra på var de kan söka hjälp vid misstanke om sjukdomen, de var också oroliga för att själva drabbas.

70 procent av deltagarna inte kunde inte heller identifiera fler tidiga tecken på alzheimer än problem med minnet. De kunde exempelvis inte uppge andra kognitiva funktioner som ofta påverkas tidigt, såsom tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och språk.

– Det är anmärkningsvärt att fler än hälften av svenskarna inte vet att de kan vända sig till en vårdcentral eller till sjukvårdsupplysningen vid tidiga tecken på demens, säger Anna Hemlin som är generalsekreterare på Hjärnfonden.

Över hälften av deltagarna i undersökningen uppger att de känner någon som är eller har varit sjuk i alzheimer. Två av fem av de tillfrågade är oroliga för att de själva eller en närstående ska drabbas.

De tillfrågade kvinnorna uppger i något högre grad än männen att de har god kunskap om sjukdomen, men var också de som efterfrågar mer kunskap om hur de kan minska risken att själva drabbas. Dessa kvinnor är också mer oroliga för att de själva eller någon närstående ska få alzheimer.

Läs rapporten

Hjärnfonden (2023). Svenska allmänheten och Alzheimer.

Relaterat

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Fler nyheter

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…

Uppehåll mellan måltider kan leda till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…