Foto: Mostphotos/Roland Magnusson

Stor osäkerhet kring tecken på Alzheimer

Många svenskar känner inte till de tidiga tecknen på Alzheimer och vet dessutom inte var de kan vända sig för att få hjälp vid misstanke om sjukdomen. Det visar en undersökning där över 1 000 personer blev intervjuade.

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom för att få stöd och råd. En undersökning från Hjärnfonden visar att tre av fem är osäkra på var de kan söka hjälp vid misstanke om sjukdomen, de var också oroliga för att själva drabbas.

70 procent av deltagarna inte kunde inte heller identifiera fler tidiga tecken på alzheimer än problem med minnet. De kunde exempelvis inte uppge andra kognitiva funktioner som ofta påverkas tidigt, såsom tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och språk.

– Det är anmärkningsvärt att fler än hälften av svenskarna inte vet att de kan vända sig till en vårdcentral eller till sjukvårdsupplysningen vid tidiga tecken på demens, säger Anna Hemlin som är generalsekreterare på Hjärnfonden.

Över hälften av deltagarna i undersökningen uppger att de känner någon som är eller har varit sjuk i alzheimer. Två av fem av de tillfrågade är oroliga för att de själva eller en närstående ska drabbas.

De tillfrågade kvinnorna uppger i något högre grad än männen att de har god kunskap om sjukdomen, men var också de som efterfrågar mer kunskap om hur de kan minska risken att själva drabbas. Dessa kvinnor är också mer oroliga för att de själva eller någon närstående ska få alzheimer.

Läs rapporten

Hjärnfonden (2023). Svenska allmänheten och Alzheimer.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…