Foto: Mostphotos/Roland Magnusson

Stor osäkerhet kring tecken på Alzheimer

Många svenskar känner inte till de tidiga tecknen på Alzheimer och vet dessutom inte var de kan vända sig för att få hjälp vid misstanke om sjukdomen. Det visar en undersökning där över 1 000 personer blev intervjuade.

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom för att få stöd och råd. En undersökning från Hjärnfonden visar att tre av fem är osäkra på var de kan söka hjälp vid misstanke om sjukdomen, de var också oroliga för att själva drabbas.

70 procent av deltagarna inte kunde inte heller identifiera fler tidiga tecken på alzheimer än problem med minnet. De kunde exempelvis inte uppge andra kognitiva funktioner som ofta påverkas tidigt, såsom tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och språk.

– Det är anmärkningsvärt att fler än hälften av svenskarna inte vet att de kan vända sig till en vårdcentral eller till sjukvårdsupplysningen vid tidiga tecken på demens, säger Anna Hemlin som är generalsekreterare på Hjärnfonden.

Över hälften av deltagarna i undersökningen uppger att de känner någon som är eller har varit sjuk i alzheimer. Två av fem av de tillfrågade är oroliga för att de själva eller en närstående ska drabbas.

De tillfrågade kvinnorna uppger i något högre grad än männen att de har god kunskap om sjukdomen, men var också de som efterfrågar mer kunskap om hur de kan minska risken att själva drabbas. Dessa kvinnor är också mer oroliga för att de själva eller någon närstående ska få alzheimer.

Läs rapporten

Hjärnfonden (2023). Svenska allmänheten och Alzheimer.

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…