En avhandling från Luleås tekniska universitet visar att det finns mycket att förbättra gällande den samordnade vårdplaneringen. Foto: Unsplash (arkivbild)

Stora brister vid utskrivning från sjukhus

Processen med att skriva ut äldre patienter från sjukhus har visat sig ha stora brister. Det handlar om bristande dokumentation, svårigheter att ta del av utskrivningsplanerna och dålig personcentrering.

– Det är personen som ska vara i centrum. Jag såg i mina studier att det finns mycket att förbättra i arbetet med den samordnade vårdplaneringen, säger Ingela Jobe, doktor i omvårdnad vid Luleås tekniska universitet, som nyligen skrivit en avhandling om ämnet.

I sin avhandling har hon intervjuat äldre personer som skrivits ut från sjukhus, deras närstående, personal från hälso- och sjukvården och kommuner. Hon har också observerat samordnade vårdplaneringsmöten och tagit del av de dokumenterade planerna.

Det hon fann var att de äldre patienterna oftast lämnades utanför diskussioner när mötena ägde rum, ingen av de äldre som deltog i studierna kunde få tillgång till sina planer via 1177 Vårdguiden eftersom de inte hade dator eller bank-id och dokumentationen var bristande.

– Det saknades viktiga delar. Det verkar råda en förvirring om hur de olika delarna i planen ska dokumenteras och det verkar också svårt att skilja på mål, delmål och aktiviteter, säger Ingela Jobe.

Bara i en tredjedel av de samordnade vårdplanerna gick det att hitta spår av personcentrering, något som pekar på maktojämlikhet mellan personen och de närstående gentemot personalen, enligt henne. Ett hinder verkar vara att det inte finns någon etablerad definition av vad personcentrering är.

För att åtgärda problemet med utskrivningarna behövs ett annorlunda etiskt förhållningssätt med patienten i centrum, tycker Ingela Jobe.

– Den äldre personens och de närståendes perspektiv måste ges samma betydelse och vikt som det medicinska och det sociala perspektivet för att alla länkar i kedjan ska hålla samman.

Fakta
SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Syftet med en samordnad individuell plan, även kallad Sip, är att det inte ska bli ett glapp mellan sjukhusvård och den fortsatta vården och rehabiliteringen i hemmet. Arbetet ska vara personcentrerat och utgå från patienternas behov och resurser. Arbetet är reglerat i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Relaterat

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det…

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört…

Vem hjälper en gammal utan familj?

Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt…

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…