Personal hjälper äldre kvinna ur sängen
Foto: Mostphotos

Svårt med arbetsmiljön för hemtjänstpersonal

Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier från brukare. Det visar studier från Umeå universitet.

Att ha personal som arbetar i hemmet hos olika brukare innebär stora utmaningar i arbetsmiljön för arbetsgivare inom hemtjänsten. Möjligheterna att förbättra arbetsmiljön för personalen begränsas av att man inte äger själva arbetsplatsen, och att förändringar måste ske med brukarens samtycke.

Redan före coronapandemin rapporterade hemtjänstpersonalen omfattande problem med arbetsmiljön hos brukarna, problem som har ökat ytterligare sedan dess. Det visar en ny studie från Umeå universitet.

– Med den här forskningen kan vi identifiera områden där verksamheterna ska rikta in mer resurser så att personalen får en bättre arbetsmiljö, säger Fredrik Norström, försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Problemen handlade exempelvis om ergonomiska problem med dåliga sängar – något som 29 procent av hemtjänstpersonalen angav var problematiskt innan pandemin och 37 procent under pandemin. 40 procent före respektive 50 procent under pandemin uppgav svårigheter med små toaletter.

Vissa rapporterade att de också haft problem med trakasserier från brukare och besvär med anhöriga. Dessa var dock mindre vanliga än de fysiska arbetsmiljöproblemen.

Brister i tillgången till och användningen av skyddsutrustning kan vara en förklaring till att personalen upplevde att svårigheterna förvärrades under pandemin. Skyddsutrustningen och risken för smitta försvårade också kommunikationen med brukarna.

– En intressant skillnad mellan olika geografiska områden som vi studerat var att det i Västerbotten, där nivån av smitta var relativt låg bland befolkningen, fungerade det bättre med skyddsutrustning under pandemin, medan den sociala kontakten med brukarna var en större utmaning. I Västernorrland däremot, med större smittspridning, var förhållandet det motsatta och tillgången till skyddsutrustning problematiskt, säger Fredrik Norström.

Fakta
Om studien

Resultaten från studien bygger på tvärsnittsstudier där kommunal hemtjänst i regionerna Västernorrland, Västerbotten och Jämtland-Härjedalen ingick. Studierna genomfördes både före och under coronapandemin, år 2017 respektive 2021.

2 000 hemtjänstmedarbetare svarade på en enkät där de fick ange hur vanligt tio potentiella problem vid besök var. Under pandemin fick de även svara på frågor om skyddsutrustning.

Läs den vetenskapliga artikeln

Fredrik Norström, Karin Bölenius, Klas-Göran Sahlén, Magnus Zingmark och Anita Pettersson-Strömbäck (2025). In-home work environment for home care workers in northern Sweden before and during the covid-19 pandemic. Publicerad i BMC health services research.

Relaterat

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…

Fler nyheter

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…