Foto: Göteborgs universitet

Svensk demensforskare får prestigefyllt anslag

Henrik Zetterberg vid Göteborgs universitet har länge varit en av de mest framstående demensforskarna i Sverige. Nu har han tilldelats europeiska forskningsrådets anslag för sin forskning om demensdiagnostik.

Tjugo års forskning har lett till att Alzheimers sjukdom nu kan diagnosticeras med hjälp av enkla blodtester. Nu vill forskare vid Göteborgs universitet ta fram tester även för andra demenssjukdomar som till exempel pannlobsdemens och Lewykroppsdemens. Vid rodret för denna forskning står professorn och överläkaren Henrik Zetterberg

– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger han i ett pressmeddelande. 

Lewykroppsdemens och pannlobsdemens kännetecknas, liksom alzheimer, av att proteiner i hjärnan inte veckar ut sig ordentligt eller klumpar ihop sig, något som stör nervcellernas funktion. Tidigare försök att utveckla biomarkörer för att kunna diagnosticera dessa demenssjukdomar tidigt har varit resultatlösa. 

– Vi är medvetna om att vi ger oss in i ett supersvårt projekt, men tajmingen är rätt. Utvecklingen av superkänsliga mätmetoder ger oss förutsättningarna. Vi har också stor erfarenhet efter våra tidigare framgångar med markörer för alzheimer, säger Henrik Zetterberg. 

Han har nyligen fått ta emot ett av de mest prestigefyllda forskningsanslag en forskare kan få, nämligen Europeiska forskningsrådets Advanced grant. Det ger honom och den stora forskargrupp han leder tillsammans med kollegan Kaj Blennow 25 miljoner kronor för de kommande fem åren.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…