Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Förra året var det drygt 230 000 personer 65 år och äldre som fick stöd och insatser från socialtjänsten. Nu publicerar Socialstyrelsen den årliga rapporten om tillståndet inom vård och omsorg för äldre, som också innehåller en sju år lång uppföljning av dessa insatser som äldre får.

Resultaten visar att det första stödet som de allra flesta får är ett trygghetslarm. Det är totalt 65 000 personer över 65 år som får larmet, och två tredjedelar av dessa får samtidigt flera andra insatser, medan resten får stöd senare.

– Det handlar om ungefär 20 000 personer och vi har sedan 2015 följt just den gruppen för att se vad som har hänt för de personerna, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Sju år efter att ha fått ett trygghetslarm var det vanligast att personerna också hade hemtjänstinsatser. Genomsnittstiden från beviljat trygghetslarm till beviljad hemtjänst var 15 månader och 21 månader för flytt till särskilt boende. Kartläggningen visar att väntetiden för att få en möjlighet att flytta till ett särskilt boende för äldre ökade till 64 dagar.

Rapporten visar också att användningen av läkemedel bland äldre personer ökat över tid. Samtidigt har förskrivningen av läkemedel som bör undvikas minskat stadigt under de senaste två decennierna.

Dessutom råder det stora regionala skillnader inom flera områden i omsorgen och vården äldre får. Ett exempel är införandet av välfärdsteknik där det finns skillnader i vilken teknik som tillhandahålls och i hur stor utsträckning den faktiskt använd. Ett annat exempel är tandvården där patienter i glesbygd får i genomsnitt vänta minst 27 månader och att sköra äldre som har beviljats hemtjänst har fått vänta två till fyra år mellan basundersökningar, vilket ökar risken för att ohälsa i munnen upptäcks för sent.

Läs rapporten

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Två kvinnor sitter nära varandra i en soffa. De tittar på varandra och ler.

Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende

Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers…

Fler nyheter

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…