Is there a need for a fourth statement? An examination of the critical and humanist statements of educational gerontology principles. Publicerad i International journal of lifelong education.
Utbildning för äldre – vägen till lycka?
Allt fler äldre personer söker till kurser som erbjuds av senioruniversiteten. Men en fråga som ställs i samband med den ökande skaran äldre som studerar är: Varför vill äldre personer lära sig nya saker och fördjupa sina kunskaper?
Forskare använder sig av två teoretiska inriktningar för att ta reda på svaret: den humanistiska och kritiska. Inom det humanistiska spåret förknippas lärandet med lycka, medan det kritiska spåret menar att lärandet måste leda till samhällsförändringar för att vara betydelsefullt.
I sin nya studie kommer doktoranden Hany Hachem från Örebro universitet fram till att ingen av inriktningarna är tillräcklig för att förklara varför äldre vill lära sig nya saker.
– Jag argumenterar för att vi behöver precisera lärandets mål bättre inom åldersforskningen. Dessa perspektiv behöver inte utesluta varandra. I stället handlar det om både lycka och samhällsförändring, säger han.
Han påpekar också att inriktningarna liknar varandra, men att det finns skillnader i hur man definierar begrepp inom området.
– Min studie är ett försök att väcka liv i debatten. Jag vill belysa att motsättningarna inom inriktningarna inte har något syfte i dag, säger Hany Hachem.
Nu ska han undersöka påståendet att utbildning påverkar äldres lycka positivt, något som har visats i tidigare studier. Han ska själv hålla i en studiegrupp i Libanon som får gå kurser som är uppbyggda efter de två olika inriktningarna för att jämföra dem.
– Lärandets filosofier är väldigt viktiga för att de omsätts till lärande i klassrummen, säger Hany Hachem.
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…