Hugo Lövheim har lett studien som kastar förnyat ljus över det faktum att herpes hos vissa personer leder till demenssjukdom. Foto: Mattias Pettersson.

Vanlig genvariant ökar risk för herpesorsakad alzheimer

Ny forskning vid Umeå universitet visar att en tidigare outforskad gen kan vara en del av förklaringen till att herpesvirus orsakar Alzheimers sjukdom. I framtiden kan både screening och behandling bli aktuellt.

Vanligt herpesvirus – herpes simplex typ 1 – bärs av cirka 70 procent av befolkningen och manifesterar sig hos vissa som återkommande munsår. Att viruset kan öka risken för Alzheimers sjukdom har visats i flera studier under senare år. Hos äldre personer tros det kunna nå hjärnan och där orsaka en långsam infektion, som efter flera år leder till demenssjukdom.

För att förstå varför vissa bärare av viruset drabbas medan andra inte gör det undersökte en forskargrupp i Umeå om en genvariant som försämrar hur immunförsvaret hanterar herpesinfektioner också ökar risken för alzheimer.

– Den specifika genvarianten, som kallas GM17, har inte undersökts i tidigare stora undersökningar av geners betydelse för Alzheimers sjukdom, eftersom den ligger i ett område av arvsmassan som normalt inte undersöks, säger docent Hugo Lövheim, som har lett studien.

Forskarna jämförde biobanksprover från 363 personer som senare utvecklat alzheimer med lika många ålders- och könsmatchade personer utan demenssjukdom. Jämförelsen visade att de med dubbla anlag av GM17 hade ungefär fördubblad risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Dessutom hade de lägre halter av antikroppar mot herpesvirus.

Rensat för påverkan av den starkaste genetiska faktorn bakom Alzheimers sjukdom, ApoE4-genen, ger den nyupptäckta genvarianten upp till fyra gånger förhöjd risk att insjukna. Därmed är förmodligen GM17 den näst mest betydelsefulla genetiska faktorn kopplad till alzheimer.

– Det förefaller vara en både stark och relativt vanlig riskgen för Alzheimers sjukdom, och mot bakgrund av att vi redan vet att den har stor betydelse för immunförsvaret mot herpesvirus pekar vår forskning också tydligt på herpesinfektion som en viktig faktor för sjukdomsutvecklingen, säger Hugo Lövheim.

I fortsatta studier kommer Hugo Lövheims forskargrupp att undersöka om behandling mot herpesvirus kan påverka sjukdomsförloppet. En pilotstudie har slutförts under våren 2020 och analys av insamlade data pågår. En större randomiserad studie planeras också.

Behandlingen skulle kunna bestå av tabletter som håller tillbaka reaktivering av herpesvirusinfektionen. Det finns i dag ingen tillgänglig metod för att regelmässigt testa individer för GM17-anlagen, men i en framtid ser Hugo Lövheim att den tillsammans med ApoE4 skulle kunna ingå som en av flera riskgener att screena för i förebyggande syfte, exempelvis vid 50 års ålder.

Redan i dag tycker han dock att kunskapsläget är sådant att tablettbehandling vid återkommande munsår skulle kunna övervägas, för att möjligen förebygga risk för alzheimer.

– Tabletterna är beprövade och väl tolererade, och det finns ju inget egenvärde i att låta infektionen fortgå.

Ref.
PUBLICERAD STUDIE

Den aktuella studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of immunology. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Medical university of South Carolina i USA.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…