Helena Cleeve (2020). Mundane mattering. How materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care. Karolinska institutet.
Foto: Pixabay
Vardagsföremålens betydelse i demensvården
Helena Cleeve, vid Karolinska institutet, har skrivit en avhandling om hur de små, till synes triviala föremålen, kan få stor betydelse på demensvårdsavdelningar.
Helena Cleeve är verksam vid sektionen för arbetsterapi på Karolinska institutet. Den 6 november disputerade hon med sin avhandling Mundane mattering. How materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care.
Avhandlingen undersöker hur intryck av fysiska saker, materialiteter, som händer, kaffekoppar, pennor eller tidningar, kan få betydelse i vård och omsorg. Angreppssättet är tvärvetenskapligt och använder sig av metoder från vård och omsorg, design och konstnärliga metoder, samt teknik- och vetenskapsstudier. Materialet kommer främst från intervjuer, workshops och etnografiskt fältarbete.
– Avhandlingen belyser tillfällen då till synes triviala saker blir avgörande för hur boende, patienter, personal eller familjemedlemmar formar relationer, identiteter och inflytande i omsorg och vardagsliv. Samtidigt hanteras materialiteter ofta på ett rutinmässigt sätt vilket gör att de framstår som banala och självklara, säger Helena Cleeve i en nyhet på KI:s hemsida.
Dessa ting får en större betydelse som berör integritet, omsorg och inflytande i vården. Men Helena Cleeve poängterar att sakernas betydelse är beroende av situationen, att man inte kan förutsätta deras betydelse.
– Att skapa tid och rum för kollegialt lärande skulle kunna förbättra vardagen för personal, boende och anhöriga, säger hon.
Läs avhandlingen
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Fler nyheter
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
