Kaffekopp med fat
Foto: Pixabay

Vardagsföremålens betydelse i demensvården

Helena Cleeve, vid Karolinska institutet, har skrivit en avhandling om hur de små, till synes triviala föremålen, kan få stor betydelse på demensvårdsavdelningar.

Helena Cleeve är verksam vid sektionen för arbetsterapi på Karolinska institutet. Den 6 november disputerade hon med sin avhandling Mundane mattering. How materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care.

Avhandlingen undersöker hur intryck av fysiska saker, materialiteter, som händer, kaffekoppar, pennor eller tidningar, kan få betydelse i vård och omsorg. Angreppssättet är tvärvetenskapligt och använder sig av metoder från vård och omsorg, design och konstnärliga metoder, samt teknik- och vetenskapsstudier. Materialet kommer främst från intervjuer, workshops och etnografiskt fältarbete.

– Avhandlingen belyser tillfällen då till synes triviala saker blir avgörande för hur boende, patienter, personal eller familjemedlemmar formar relationer, identiteter och inflytande i omsorg och vardagsliv. Samtidigt hanteras materialiteter ofta på ett rutinmässigt sätt vilket gör att de framstår som banala och självklara, säger Helena Cleeve i en nyhet på KI:s hemsida.

Dessa ting får en större betydelse som berör integritet, omsorg och inflytande i vården. Men Helena Cleeve poängterar att sakernas betydelse är beroende av situationen, att man inte kan förutsätta deras betydelse.

– Att skapa tid och rum för kollegialt lärande skulle kunna förbättra vardagen för personal, boende och anhöriga, säger hon.

Relaterat

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…