Kaffekopp med fat
Foto: Pixabay

Vardagsföremålens betydelse i demensvården

Helena Cleeve, vid Karolinska institutet, har skrivit en avhandling om hur de små, till synes triviala föremålen, kan få stor betydelse på demensvårdsavdelningar.

Helena Cleeve är verksam vid sektionen för arbetsterapi på Karolinska institutet. Den 6 november disputerade hon med sin avhandling Mundane mattering. How materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care.

Avhandlingen undersöker hur intryck av fysiska saker, materialiteter, som händer, kaffekoppar, pennor eller tidningar, kan få betydelse i vård och omsorg. Angreppssättet är tvärvetenskapligt och använder sig av metoder från vård och omsorg, design och konstnärliga metoder, samt teknik- och vetenskapsstudier. Materialet kommer främst från intervjuer, workshops och etnografiskt fältarbete.

– Avhandlingen belyser tillfällen då till synes triviala saker blir avgörande för hur boende, patienter, personal eller familjemedlemmar formar relationer, identiteter och inflytande i omsorg och vardagsliv. Samtidigt hanteras materialiteter ofta på ett rutinmässigt sätt vilket gör att de framstår som banala och självklara, säger Helena Cleeve i en nyhet på KI:s hemsida.

Dessa ting får en större betydelse som berör integritet, omsorg och inflytande i vården. Men Helena Cleeve poängterar att sakernas betydelse är beroende av situationen, att man inte kan förutsätta deras betydelse.

– Att skapa tid och rum för kollegialt lärande skulle kunna förbättra vardagen för personal, boende och anhöriga, säger hon.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…