Vardagsteknik kan vara både stöd och utmaning

Kontexten och en persons förutsättningar påverkar hur vardagsteknik fungerar. Det konstaterar Sarah Wallcook vid Karolinska institutet i en alldeles ny avhandling med speciellt fokus på äldre personer.

I sin avhandling Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia sätter Sarah Wallcook vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, fokus på äldre personer, särskilt med demenssjukdom, hur de använder vardagsteknik och hur detta användande påverkar delaktighet och inkludering.

– Min avhandling handlar om vardagstekniker, till exempel biljettautomater, smarta telefoner och internetbank, som vi alla behöver använda och som förändrar våra dagliga liv både hemma och ute i samhället. Dessa vardagstekniker är för många personer ett stöd i vardagen men för vissa kan de innebära en utmaning, säger Sarah Wallcook i en nyhet på KI:s hemsida.

Kontexten avgör hur vardagsteknik används, exempelvis var i världen man lever eller om man lever i stad eller på landsbygden. En annan avgörande faktor är de personliga förutsättningarna, vilket också påverkar personens delaktighet i samhället.

– För att åstadkomma förbättrad inklusion och delaktighet är det viktigt att vardagsteknik ses som en potentiell orsak till problem i vardagslivet mer än som en lösning av dessa problem. Att minska utmaningen från vardagstekniken och trycket på att använda den i samhället skulle kunna upprätthålla rättigheterna för delaktighet för äldre personer med och utan demens och bidra till samhälle som är bättre för alla, säger Sarah Wallcook.

Läs avhandlingen

Doktorsavhandling:

Sarah Wallcook (2021) Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia. Karolinska institutet.

 

Avhandlingsartiklar:

S Wallcook, C Malinowsky, L Nygård, G Charlesworth, J Lee, R Walsh, S Gaber och A Kottorp. (2020). The perceived challenge of everyday technologies in Sweden, the United States, and England: exploring differential item functioning in the Everyday technology use questionnaire. Scandinavian journal of occupational therapy.

S Wallcook, C Malinowsky, A Kottorp och L Nygård L (2019). The use of everyday information communication technologies in the lives of older adults living with and without dementia in Sweden. Assistive technology.

S Wallcook, L Nygård, A Kottorp, S Gaber, G Charlesworth och C Malinowsky (2020). Kaleidoscopic associations between life outside home and the technological environment that shape occupational injustice – revealed with cross-sectional statistical modelling. Journal of occupational science.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.