Vardagsteknik kan vara både stöd och utmaning

Kontexten och en persons förutsättningar påverkar hur vardagsteknik fungerar. Det konstaterar Sarah Wallcook vid Karolinska institutet i en alldeles ny avhandling med speciellt fokus på äldre personer.

I sin avhandling Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia sätter Sarah Wallcook vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, fokus på äldre personer, särskilt med demenssjukdom, hur de använder vardagsteknik och hur detta användande påverkar delaktighet och inkludering.

– Min avhandling handlar om vardagstekniker, till exempel biljettautomater, smarta telefoner och internetbank, som vi alla behöver använda och som förändrar våra dagliga liv både hemma och ute i samhället. Dessa vardagstekniker är för många personer ett stöd i vardagen men för vissa kan de innebära en utmaning, säger Sarah Wallcook i en nyhet på KI:s hemsida.

Kontexten avgör hur vardagsteknik används, exempelvis var i världen man lever eller om man lever i stad eller på landsbygden. En annan avgörande faktor är de personliga förutsättningarna, vilket också påverkar personens delaktighet i samhället.

– För att åstadkomma förbättrad inklusion och delaktighet är det viktigt att vardagsteknik ses som en potentiell orsak till problem i vardagslivet mer än som en lösning av dessa problem. Att minska utmaningen från vardagstekniken och trycket på att använda den i samhället skulle kunna upprätthålla rättigheterna för delaktighet för äldre personer med och utan demens och bidra till samhälle som är bättre för alla, säger Sarah Wallcook.

Läs avhandlingen

Doktorsavhandling:

Sarah Wallcook (2021) Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia. Karolinska institutet.

 

Avhandlingsartiklar:

S Wallcook, C Malinowsky, L Nygård, G Charlesworth, J Lee, R Walsh, S Gaber och A Kottorp. (2020). The perceived challenge of everyday technologies in Sweden, the United States, and England: exploring differential item functioning in the Everyday technology use questionnaire. Scandinavian journal of occupational therapy.

S Wallcook, C Malinowsky, A Kottorp och L Nygård L (2019). The use of everyday information communication technologies in the lives of older adults living with and without dementia in Sweden. Assistive technology.

S Wallcook, L Nygård, A Kottorp, S Gaber, G Charlesworth och C Malinowsky (2020). Kaleidoscopic associations between life outside home and the technological environment that shape occupational injustice – revealed with cross-sectional statistical modelling. Journal of occupational science.

Relaterat

Lundaforskare får prestigefyllt anslag för alzheimerprojekt

Tre forskare vid Lunds universitet har tilldelats det prestigefyllda europeiska forskningsanslaget ERC advanced grant på 2,5 miljoner euro vardera. En av dem som fått medel är Oskar Hansson som är känd för sin forskning om alzheimerdiagnostik.

Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens

Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.

Radar förutspår kognitiv sjukdom och fall

Det låter som science fiction, att med hjälp av en sensor kunna upptäcka förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom. Men forskare på Chalmers tekniska högskola har just utvecklat en sådan metod.

Fler nyheter

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.