Vardagsteknik kan vara både stöd och utmaning

Kontexten och en persons förutsättningar påverkar hur vardagsteknik fungerar. Det konstaterar Sarah Wallcook vid Karolinska institutet i en alldeles ny avhandling med speciellt fokus på äldre personer.

I sin avhandling Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia sätter Sarah Wallcook vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, fokus på äldre personer, särskilt med demenssjukdom, hur de använder vardagsteknik och hur detta användande påverkar delaktighet och inkludering.

– Min avhandling handlar om vardagstekniker, till exempel biljettautomater, smarta telefoner och internetbank, som vi alla behöver använda och som förändrar våra dagliga liv både hemma och ute i samhället. Dessa vardagstekniker är för många personer ett stöd i vardagen men för vissa kan de innebära en utmaning, säger Sarah Wallcook i en nyhet på KI:s hemsida.

Kontexten avgör hur vardagsteknik används, exempelvis var i världen man lever eller om man lever i stad eller på landsbygden. En annan avgörande faktor är de personliga förutsättningarna, vilket också påverkar personens delaktighet i samhället.

– För att åstadkomma förbättrad inklusion och delaktighet är det viktigt att vardagsteknik ses som en potentiell orsak till problem i vardagslivet mer än som en lösning av dessa problem. Att minska utmaningen från vardagstekniken och trycket på att använda den i samhället skulle kunna upprätthålla rättigheterna för delaktighet för äldre personer med och utan demens och bidra till samhälle som är bättre för alla, säger Sarah Wallcook.

Läs avhandlingen

Doktorsavhandling:

Sarah Wallcook (2021) Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia. Karolinska institutet.

 

Avhandlingsartiklar:

S Wallcook, C Malinowsky, L Nygård, G Charlesworth, J Lee, R Walsh, S Gaber och A Kottorp. (2020). The perceived challenge of everyday technologies in Sweden, the United States, and England: exploring differential item functioning in the Everyday technology use questionnaire. Scandinavian journal of occupational therapy.

S Wallcook, C Malinowsky, A Kottorp och L Nygård L (2019). The use of everyday information communication technologies in the lives of older adults living with and without dementia in Sweden. Assistive technology.

S Wallcook, L Nygård, A Kottorp, S Gaber, G Charlesworth och C Malinowsky (2020). Kaleidoscopic associations between life outside home and the technological environment that shape occupational injustice – revealed with cross-sectional statistical modelling. Journal of occupational science.

Relaterat

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.

Fler nyheter

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.