Vardagsteknik kan vara både stöd och utmaning

Kontexten och en persons förutsättningar påverkar hur vardagsteknik fungerar. Det konstaterar Sarah Wallcook vid Karolinska institutet i en alldeles ny avhandling med speciellt fokus på äldre personer.

I sin avhandling Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia sätter Sarah Wallcook vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, fokus på äldre personer, särskilt med demenssjukdom, hur de använder vardagsteknik och hur detta användande påverkar delaktighet och inkludering.

– Min avhandling handlar om vardagstekniker, till exempel biljettautomater, smarta telefoner och internetbank, som vi alla behöver använda och som förändrar våra dagliga liv både hemma och ute i samhället. Dessa vardagstekniker är för många personer ett stöd i vardagen men för vissa kan de innebära en utmaning, säger Sarah Wallcook i en nyhet på KI:s hemsida.

Kontexten avgör hur vardagsteknik används, exempelvis var i världen man lever eller om man lever i stad eller på landsbygden. En annan avgörande faktor är de personliga förutsättningarna, vilket också påverkar personens delaktighet i samhället.

– För att åstadkomma förbättrad inklusion och delaktighet är det viktigt att vardagsteknik ses som en potentiell orsak till problem i vardagslivet mer än som en lösning av dessa problem. Att minska utmaningen från vardagstekniken och trycket på att använda den i samhället skulle kunna upprätthålla rättigheterna för delaktighet för äldre personer med och utan demens och bidra till samhälle som är bättre för alla, säger Sarah Wallcook.

Läs avhandlingen

Doktorsavhandling:

Sarah Wallcook (2021) Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia. Karolinska institutet.

 

Avhandlingsartiklar:

S Wallcook, C Malinowsky, L Nygård, G Charlesworth, J Lee, R Walsh, S Gaber och A Kottorp. (2020). The perceived challenge of everyday technologies in Sweden, the United States, and England: exploring differential item functioning in the Everyday technology use questionnaire. Scandinavian journal of occupational therapy.

S Wallcook, C Malinowsky, A Kottorp och L Nygård L (2019). The use of everyday information communication technologies in the lives of older adults living with and without dementia in Sweden. Assistive technology.

S Wallcook, L Nygård, A Kottorp, S Gaber, G Charlesworth och C Malinowsky (2020). Kaleidoscopic associations between life outside home and the technological environment that shape occupational injustice – revealed with cross-sectional statistical modelling. Journal of occupational science.

Relaterat

SBU svarar om rehabilitering utomhus för demenssjuka

SBU har gjort en granskning av den vetenskapliga litteraturen om naturbaserad rehabilitering för personer med demenssjukdom. De konstaterar att underlaget är skralt.

Förebygg demens med kropp och knopp

En hälsosam diet, undvikande av hjärtsjukdom och diabetes samt mental, social och fysisk aktivitet upp i åren kan minska risken att insjukna i demens.

Robotkatter och vita lögner i demensvården

Inom demensvården blir så kallade sociala robotar allt vanligare som hjälpmedel för att dämpa oro och stimulera till samtal. De är designade att efterlikna katter, hundar och andra djur. Kritiska röster anser att användandet av robotar innebär ett bedrägeri, men…

Fler nyheter

Fokus på digital teknik i studie om äldres fysiska aktivitet

Två forskare från Karlstads universitet ska undersöka om coronapandemin har lett till nya förutsättningar för fysisk aktivitet för äldre – och om digitala lösningar kan vara det som möjliggör detta.

Liknande styrkor och svagheter i den nordiska äldreomsorgen

En ökande andel äldre och svårigheter med att rekrytera personal skapar utmaningar i alla de nordiska ländernas äldreomsorg – samtidigt som det finns en hög ambitionsnivå.

Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser

Nestor FoU-center undersöker i en färsk studie möjligheter och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande inom hemtjänsten. Kompetensen hos personalen är en av flera viktiga resurser som lyfts fram.