Foto: Mai Engström

Vårdplanering inför livets slutskede

Ytterligare en avhandling som studerar samtal kring palliativ vård med hjälp av DöBra-metoden har publicerats. Malin Eneslätt disputerade i maj vid Karolinska institutet.

I maj disputerade Malin Eneslätt vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet, med sin avhandling Dösnack – metoder och verktyg för samtal om döende, död och framtida vård i livets slutskede.

Avhandlingsarbetet har främst rört sig kring planering av palliativ vård med hjälp av DöBra-kortleken, som är en metod för vård- och omsorgspersonal att kunna ta upp och tala om vad som är viktigt för en person i livets slutskede, vare sig det handlar om smärtlindring, ekonomiska frågor eller social samvaro. Kortleken innehåller 37 påståenden och några valfria alternativ att ta ställning till i samtal med personalen.

Projektet som Malin Eneslätt ingår i har anpassat och översatt DöBra-kortleken tillsammans med patient-, anhörig- och pensionärsföreningar. De gjorde även intervjuer med äldre personer om livets slutskede. Kortleken visade sig kunna stimulera samtal om döende, död och vård.

– Användandet av DöBra-kortleken kunde stärka relationer och gjorde att frågor om döende och död lyftes i nya sammanhang. Samtalen kan underlättas genom att kortleken erbjuder något konkret att göra och de förtryckta påståendena kan stödja reflektion och diskussion kring frågor som man annars inte hade tänkt på, säger Malin Eneslätt i en nyhetsartikel på Karolinska institutets hemsida.

När det gäller själva DöBra-metoden hittade forskarna stora skillnader mellan individer i hur de resonerade och vad de tycker är viktigt i livets slutskede. Inställningen utvecklas också över tid, vilket gör det viktigt att alltid komplettera sina frågor med vad som är viktigt och varför.

Malin Eneslätt gjorde även intervjuer med personer som använt DöBra-kortleken utanför förskningsprojektet, exempelvis i studiecirklar, språkcaféer, inom familjer och bland vårdpersonal.

Relaterat

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…