Foto: Mai Engström

Vårdplanering inför livets slutskede

Ytterligare en avhandling som studerar samtal kring palliativ vård med hjälp av DöBra-metoden har publicerats. Malin Eneslätt disputerade i maj vid Karolinska institutet.

I maj disputerade Malin Eneslätt vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet, med sin avhandling Dösnack – metoder och verktyg för samtal om döende, död och framtida vård i livets slutskede.

Avhandlingsarbetet har främst rört sig kring planering av palliativ vård med hjälp av DöBra-kortleken, som är en metod för vård- och omsorgspersonal att kunna ta upp och tala om vad som är viktigt för en person i livets slutskede, vare sig det handlar om smärtlindring, ekonomiska frågor eller social samvaro. Kortleken innehåller 37 påståenden och några valfria alternativ att ta ställning till i samtal med personalen.

Projektet som Malin Eneslätt ingår i har anpassat och översatt DöBra-kortleken tillsammans med patient-, anhörig- och pensionärsföreningar. De gjorde även intervjuer med äldre personer om livets slutskede. Kortleken visade sig kunna stimulera samtal om döende, död och vård.

– Användandet av DöBra-kortleken kunde stärka relationer och gjorde att frågor om döende och död lyftes i nya sammanhang. Samtalen kan underlättas genom att kortleken erbjuder något konkret att göra och de förtryckta påståendena kan stödja reflektion och diskussion kring frågor som man annars inte hade tänkt på, säger Malin Eneslätt i en nyhetsartikel på Karolinska institutets hemsida.

När det gäller själva DöBra-metoden hittade forskarna stora skillnader mellan individer i hur de resonerade och vad de tycker är viktigt i livets slutskede. Inställningen utvecklas också över tid, vilket gör det viktigt att alltid komplettera sina frågor med vad som är viktigt och varför.

Malin Eneslätt gjorde även intervjuer med personer som använt DöBra-kortleken utanför förskningsprojektet, exempelvis i studiecirklar, språkcaféer, inom familjer och bland vårdpersonal.

Relaterat

Tema Fallprevention i Äldre i Centrum #1/2023

Fallpreventivt arbete är temat för #1/23. Sex artiklar om bland annat balansträning och styrketräning, att Sverige måste påbörja ett landsomfattande fallpreventivt arbete samt…

Nattbemanning på äldreboenden – en dunkel historia

När staten försöker styra kommunerna sätter de sig ofta på tvären, eftersom det kommunala självstyret utgör en del i den svenska samhällsmodellen. Kollisionen…

Nyfikenhet är Nestors drivkraft

Nestor FoU-center verkar för äldres livskvalitet genom att stötta och samverka med kommunerna på Södertörn och i Region Stockholm.

Fler nyheter

Risk att digitalisering lämnar äldre utanför samhället

Den tekniska utvecklingen i Sverige går fort, men den ökar också risken för digitalt utanförskap hos äldre. Dessutom är det svårare för äldre…

En äldre kvinna och hennes barnbarn fixar mat vid köksbordet.

Det får äldre personer att må bra

Det är en till synas enkel fråga: Vad får dig att må bra? Men den är grundläggande för att kunna främja äldre personers…

Äldre kvinnor stärker varumärket

Reklambranschen har länge satsat på ungdom i sina annonser. Men det kan vara ett misstag, visar ny forskning från Handelshögskolan i Stockholm.