Entré på Widerströmska huset där ARC:s lokaler ligger
Forskarna på Aging research center sitter samlade i tre långa korridorer i Widerströmska huset på Karolinska institutets campus i Solna. Foto: Mikael Mildén

Två lärosäten – en forskningsmiljö

Aging research center bildades genom ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. I dag bedriver man ett brett spann av äldreforskning inom allt ifrån medicin och psykologi till socialgerontologi.

Aging research center, allmänt känt som ARC, är en äldreforskningsmiljö i samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. De sitter samlade i tre korridorer i Widerströmska huset på Karolinska institutets campus i Solna. Hit flyttade verksamheten 2018, från lokalerna i Äldreforskningens hus, som man delade med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

ARC:s historia är från starten nära förknippad med FoU-enheten Stiftelsen Äldrecentrum, som instiftades 1986 av Stockholms stad och det som då hette Stockholms läns landsting. I slutet av 90-talet kom föregångaren till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och hälsa – Forte med en utlysning för excellenscentrum, och en grupp forskare med välkända äldreforskningsnamn, som Bengt Winblad, Laura Fratiglioni, Mats Thorslund och Lars Bäckman, bestämde sig för att skicka in en ansökan.

– Flera av forskarna var vid den tidpunkten verksamma som forskningsledare på Äldrecentrum. De hade således redan ett gott samarbete och en gemensam ansökan sågs mer eller mindre som självklar, berättar Carin Lennartsson, som är forskare och föreståndare för ARC.

År 2000 bildades sedan Aging research center, som ett centrum där humaniora, samhälls- och naturvetenskap förenas i en forskningsmiljö. Några år senare fick de sitt anslag från Forte förlängt och höjt till tolv miljoner om året.

– I och med centrumstödet och det långsiktiga samarbetet mellan universiteten är ARC i dag ett etablerat, nationellt och internationellt, forskningscentrum, vilket utvärderingar av centrumet har bekräftat.

Med tiden har ARC växt till 70 anställda, var­av fyra professorer, 15 seniora forskare, 17 postdoktorer och 14 doktorander. Att det är en stor och forskningsaktiv verksamhet märks även på antalet vetenskapliga publikationer: 124 artiklar och tre doktorsavhandlingar bara under 2021. Organisatoriskt utgör de en avdelning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet. Och att sitta samlade, snarare än att vara uppbyggda som ett nätverk, är en styrka.

Carin Lennartsson poserar i en trappa

Att sitta samlade och inte utspridda på olika institutioner är en styrka för ARC, säger Carin Lennartsson. Foto: Mikael Mildén

 

– Äldreforskningen i sig är ju tvärvetenskaplig och på ARC samlar vi en stor bredd av forskare. Här sitter forskare med olika vetenskapliga bakgrunder och jobbar tillsammans under samma tak, det är folkhälsovetare, psykologer, sociologer, socionomer, fysioterapeuter, neurologer och epidemiologer, säger Carin Lennartsson.

ARC själva beskriver sitt uppdrag som att kartlägga och förstå hur åldrandeprocessen formas i brytpunkten mellan individens biomedicinska och psykologiska förutsättningar samt den sociala och fysiska miljön vi lever i. Målet är att ”förbättra personers hälsa och livskvalitet genom att möta de utmaningar och ta tillvara de möjligheter som en åldrande befolkning erbjuder”.

För att nå det här målet täcker forskningen vid ARC in tre ämnesområden: medicinsk epidemiologi, psykologi och socialgerontologi. Den medicinska forskningen är i stora drag inriktad på åldrandeprocessen och att upptäcka riskfaktorer och skyddande faktorer för åldersrelaterade sjukdomar. Psykologerna är ganska biologiskt inriktade, jämfört med andra psykologiska avdelningar, med forskning kring kognitiv funktion, hjärnans åldrande, genetiska förutsättningar och miljöns påverkan. De socialgerontologiska forskargrupperna fokuserar till exempel på hälsotrender, hälso- och sjukvård, äldreomsorgsutnyttjande och ojämlikhet.

Mer övergripande samlas ARC:s forskare i projekt som rör alkoholkonsumtion och andra levnadsvanor, demenssjukdomar och dess riskfaktorer, ensamhet och social isolering, hälsosamt åldrande, luktsinne och åldrande, läkemedelsanvändning och läkemedelsinteraktioner, multisjuklighet och komplexa hälsoproblem, ojämlikhet i hälsa över livsloppet, vård och omsorg, samt kognition och hjärnans åldrande.

– Sedan Erika Jonsson Laukka och jag tillträdde som chefer på ARC har vi har skapat en struktur med forskargrupper, två inom socialgerontologi, tre inom psykologi och fyra inom den medicinska delen. Vi är så många i dag, och då behöver man forskargruppsledarna som tar ansvar för den vetenskapliga inriktningen, personal, budget, och så vidare.

Carin Lennartsson tillhör själv den socialgerontologiska inriktningen på ARC, som tillsammans med psykologerna har det tydligaste samarbetet med Stockholms universitet.

– Den tydliga kopplingen mellan universiteten skapar en nödvändig tvärvetenskaplig inriktning som ofta efterlyses inom äldreforskningen. Vi har bland annat samarbeten med institutionen för socialt arbete, sociologiska och psykologiska institutionen samt institutionen för folkhälsovetenskap och institutet för social forskning, SOFI.

Eftersom ARC huserar på KI:s campus är det nog lätt för många att uppfatta ARC som bara en del av Karolinska institutet och inte som en centrumbildning i samarbete med Stockholms universitet.

– Det är viktigt att komma ihåg att i och med det långsiktiga samarbetet mellan SU och KI har ARC kunnat bedriva interdisciplinär forskning av hög kvalitet inte minst inom det humanistiska- och samhällsvetenskapliga området. Jag hoppas att SU känner att de är starka på äldreforskning i och med detta samarbete.

När Fortes centrumsatsning avslutades 2017 minskade ARC:s budget betydligt. Då försvann alltså tolv miljoner kronor om året, men det finansiella stödet från respektive universitet kvarstod. Samtidigt utlyste Forte nya programstöd. ARC fick två ansökningar beviljade, vilket gav ett bra ekonomiskt stöd under fem år.

– Annars handlar det mycket om att ha duktiga forskare som får egna anslag, och det har vi verkligen. Men som föreståndare skulle det vara fantastiskt att ha en större bas att stå på. Det har alltid ordnat sig, men det blir lite svårare att ha en långsiktig planering.

Under tio års tid hade ARC också en större donation, som i hög grad bidrog till forskningen och vars verksamhet fortsatt skapa intressanta projekt. Det var stiftelsen af Jochnick foundation som gav sammanlagt 50 miljoner kronor och lade grunden för af Jochnick center for the cognivite neuroscience of aging, där de bland annat studerat kognitiv nedsättning hos äldre personer i samband med förluster av olika dopaminmarkörer.

Förutom genom att få en anställning vid ARC kan forskare med rätt forskningsinriktning bli en del av verksamheten genom att bli anknutna till centrumet.

– I dag har vi ett trettiotal personer som är anknutna till ARC, både svenska och internationella. På det viset är vi, förutom ett forskningscentrum med gemensam arbetsplats, också lite av ett större nätverk, med anknutna forskare som vi har nära samarbete med, säger Carin Lennartsson.

Fakta
Återkommande kurser som ges av ARC

Karolinska institutet

  • Samhälle och hälsa, 4,5 hp
  • Utvecklingspsykologi – Åldrande, 3 hp
  • Folkhälsovetenskap – begrepp och teorier, masterkurs 7,5 hp
  • Geriatric epidemiology, masterkurs 1,5 hp
  • Folkhälsovetenskap – begrepp och teorier, doktorandkurs 3 hp
  • Epidemiological methods in aging research, doktorandkurs 1,5 hp
  • Public health implications of an aging population, doktorandkurs 3 hp
  • Integration of neuroimaging and cognition, doktorandkurs 3 hp

Stockholms universitet

  • Arbetsliv, åldrande och hälsa, 7,5 hp
  • Livsförloppsperspektiv på åldrande och hälsa, 7,5 hp

ARC:s forskare är heller inte ensamma på Karolinska institutet om att forska om äldre och åldrande. Exempel finns på den egna institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, men även på institutionen för miljömedicin och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. I dag har de en ambition att etablera ett nätverk för äldreforskare på KI, för att ta vara på varandras kunskap och olika forskningsprojekt på hemmaplan.

– Kring demensforskningen finns till exempel redan Center for alzheimer research, CAR, men vi ser även ett behov av andra nätverk, säger Carin Lennartsson.

ARC har alltid varit, och är i första hand, ett forskningscentrum med både djup och bred kunskap om åldrande och äldres hälsa. Och det är en kunskap som är viktig till exempel på KI:s utbildningar. ARC:s medarbetare håller i dag enstaka föreläsningar på läkar­linjen och sjuksköterskeprogrammet, men arbetar för att kunskapen om åldrandet och äldre personers hälsa i större utsträckning ska bli ett mer naturligt inslag på flera av utbildningarna vid KI och Stockholms universitet. De ansvarar också för några kurser på psykologprogrammet och masterutbildningen i folkhälsovetenskap på KI, och på institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet. Dessutom arrangerar ARC doktorandkurser.

Precis som den största delen av Karolinska institutet är ARC en i högsta grad internationell arbetsplats. Många gör sin forskarutbildning eller postdoktorstjänst här och flyttar vidare i världen, medan andra blir kvar i Stockholm.

– Vi har alltid uppmuntrat våra medarbetare att arbeta här på plats. Det är delvis en social fråga, många har ju inte familj och vänner här, utan deras sociala umgänge är på ARC. Vi uppmuntrar att doktoranderna har juniora möten, både vetenskapliga och sociala. Vi försöker alltid bistå med en budget om det behövs, säger Carin Lennartsson.

En stor del av forskningen på ARC drivs kring register, databaser och befolknings­undersökningar. Man står som värd för NEAR, som står för National e-infrastructure for aging research, och som har det övergripande syftet att utveckla en nationell, digital infrastruktur inom åldrandeforskningen. NEAR samlar 15 befolkningsstudier kring äldres hälsa och levnadsförhållanden, databaser som legat till grund för studier i mer än 50 år. Här finns allt i från Umeåstudien Betula i norr, till SNAC Skåne i söder och sammanlagt ingår 200 000 personer i studierna.

Själva bedriver ARC befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen tillsammans med Stiftelsen Äldrecentrum sedan 2001. SNAC-K utgör Stockholmsdelen av ett nationellt longitudinellt projekt och all testpersonal är anställda på Stiftelsen Äldrecentrum och arbetar i deras lokaler, där studiens deltagare tas emot för undersökningar och tester.

ARC står även bakom Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD, som startades 1992 i anslutning till den svenska Levnadsnivåundersökningen, LNU, och därigenom har en tidsserie som går tillbaka ända till 1968. Den senaste datainsamlingen gjordes 2021.

Mycket av forskningen på ARC tar just sin utgångspunkt i befolkningsstudier, vilket också bidrar till att göra den samhällsrelevant. ARC har sedan länge samarbeten med organisationer och myndigheter som Svenskt demenscentrum, Region Stockholm, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, och resultaten från deras forskning används ofta i statliga utredningar och rapporter.

– Tillgången till uppdaterade data av hög kvalitet och den spetskompetens som ­ARC:s­ forskare har, ger ett gott underlag för att förbättra personers hälsa och livskvalitet även i hög ålder, säger Carin Lennartsson.

Fakta
Tio av ARC:S senaste publikationer

G Beridze, F Triolo, G Grande m fl (2022). Covid-19 collateral damage – psychological burden and behavioural changes among older adults during the first outbreak in Stockholm, Sweden: a cross-sectional study. BMJ Open.

M Doheny, P Schön, N Orsini m fl (2022). Socioeconomic differences in inpatient care expenditure in the last year of life among older people: a retrospective population-based study in Stockholm county. BMJ Open.

A Dove, A Marseglia, Y Shang m fl (2022). Cardiometabolic multimorbidity accelerates cognitive decline and dementia progression. Alzheimers and dementia: the journal of the Alzheimers association.

J Gustavsson, G Papenberg, F Falahati m fl (2022). Contributions of the COMT Val158Met polymorphism to changes in brain iron across adulthood and their relationships to working memory. Frontiers in human neuroscience.

C Lennartsson, J Rehnberg och L Dahlberg (2022). The association between loneliness, social isolation and all-cause mortality in a nationally representative sample of older women and men. Aging and mental health.

Y Li, G Kalpouzos, EJ Laukka m fl (2022). Progression of neuroimaging markers of cerebral small vessel disease in older adults: A 6-year follow-up study. Neurobiology of aging.

K Nordin, T Gorbach, R Pedersen m fl (2022). DyNAMiC: A prospective longitudinal study of dopamine and brain connectomes: A new window into cognitive aging. Journal of neuroscience research.

NM Payton, A Marseglia, G Grande m fl (2022). Trajectories of cognitive decline and dementia development: A 12-year longitudinal study. Alzheimers and dementia.

J Rehnberg, O Östergren, S Fors m fl (2022). Trends in the shape of the income-mortality association in Sweden between 1995 and 2017: a repeated cross-sectional population register study. BMJ open.

DL Vetrano, C Damiano, C Tazzeo m fl (2022). Multimorbidity patterns and 5-year mortality in institutionalized older adults. Journal of the American medical directors association.

Fler porträtt

På tal om språk och demens

Personer med demenssjukdom förlorar inte förmågan att kommunicera – de gör det bara lite annorlunda. Det är budskapet Lars-Christer Hydén vill förmedla, efter…

Lame framför universitet i Japan

I reklamens värld får framgång inte ge avtryck

Får inte framgång ge spår på utsidan hos kvinnor? Nydisputerade Lame Maatla Kenalemang-Palm ville veta varför kvinnors synbara åldrande tycks vara tabu i…

Hur gick det sen, Giola Santoni?

… Som för fem år sedan disputerade med en avhandling betitlad How well are we aging: capturing the complexity of health trajectories of…