Äldreboendets belysning tar priset

Ett stenkast från Gävleån ligger Södra Centralgatans äldreboende som drivs av Humana. Femvåningshuset från 2016 har ljusa och luftiga lokaler där belysningen har en central funktion. I rummens tak finns mängder av spotlights och stora lampskärmar lyser upp de hemtrevliga möblerna med ett mjukt sken. Små lampetter, golvlampor och andra mindre lampor i glada färger skapar trivsel och blir små ljuspunkter i vinklar och hörn.

För några år sedan belönades boendet med ett fint ljuspris för designen och forskare har studerat hur det elektriska ljuset som ska efterlikna dagsljus inverkar på de äldres hälsa och sömn. Äldreboendet har deltagit tillsammans med ett annat boende i Åkersberga i en vetenskaplig forskningsstudie. Det är ljust och trevligt från alla lampor, men dagsljuset har svårt att leta sig in i rummet eftersom persiennerna är nerdraga och fönstren skuggas av den stora inglasade balkongen utanför. Hur upplever då hyresgästerna och personalen sitt hem och sin arbetsplats?

Lola Dahlin

I ett av vardagsrummen sitter Lola Dahlin och Ingegerd Larsen och småpratar. Lola Dahlin som är 92 år flyttade in för drygt ett år från att ha bott själv i en stor lägenhet. Bördan blev för stor för barnen enligt henne. Flytten skedde på prov men är inget hon ångrar. Lola Dahlin känner sig trygg och väl omhändertagen av personalen, men den speciella ljusdesignen i lokalerna är inget hon reflekterat över.

– Det är något som vi inte tänker på naturligtvis. Men å andra sidan om det fungerar som de har tänkt sig så ska vi inte tänka på det.

Hon har inte några problem med att sova, men berättar att sömnen alltid varit god och så även här.

– Men det är ju så att när man blir äldre så vaknar man ju ibland om natten. Det har ju också en inverkan att vi sitter ganska mycket och inte rör oss som förr. Men vi behöver inte lika mycket sömn som när man var aktiv.

Ingegerd Larsen har bott här några år längre. Inte heller hon har tänkt på att det är något särskilt med ljuset.
– Men det var ju bra att du talade om det, säger hon och skrattar gott.

Hennes dotter med man kommer precis på besök. Inte heller de har tänkt på belysningen och hur den fungerar. Men den speciella sänggaveln med inbyggd belysning har de noterat. Ingegerd Larsen sömn har inte heller förändrats sedan hon flyttade från sitt hem.

– Det är till och från, det är som det varit hela tiden. Man sover bättre ibland och sämre ibland.

Hon berättar att det är mycket aktiviteter som sittgympa, bingo, pyssel och önskemusik men de åker aldrig i väg och kommer sällan ut. Lola Dahlin och hon uppskattar aktiviteterna och deltar i de flesta. Ibland händer det dock att de får sitta ute, det kan till exempel vara musikuppträdanden ute på gården.

Vad tycker du om ljuset?
– Ibland är det för ljust, men då får de ju släcka ner. Då säger jag till. Här är ju nästan för ljust tycker jag. Men alla tycker ju inte lika, säger Ingegerd Larsen.

Lola Dahlin håller med.
– Kruxet är ju att vi är olika även om vi är gamla. En del tycker det är störande med ljuset och andra tycker inte det är tillräckligt ljust om man ska läsa. Vi är gamla och lite egna. Men alla får föra fram sina åsikter.

Vi tar en tur in till Ingegerds Larsens rum för att titta på den speciella sängbelysningen som varje hyresgäst har installerad. Bakom sänggaveln finns dolda lampor och en sensor känner av när någon vaknar på natten och sätter sig upp i sängen. Då tänds sängbelysningen och även inne på toaletten, för att man ska kunna se och inte snubbla när man går upp. Ett problem uppstod dock när nattpersonalen kom in och skulle göra tillsyn. Då tändes sänggaveln upp och väckte i onödan upp den som kanske sov. Därför har de valt att stänga av funktionen.

Beatriz Alvarenga

Beatriz Alvarenga, som är undersköterska, visar hur regleringen av ljuset fungerar. Det finns tre lysknappar med tydliga symboler.

– Ibland släcker vi när de inte är inne i rummen för att det är onödigt nu när elen är så dyr att den står på. På dagen lyser det så här, men på kvällen dämpar vi. Inte bara för att spara el utan, för att det blir lite mysigt.

Personalen upplever ingen särskild skillnad jämfört med andra ställen de arbetat på. Men det är få som tar sömnmedel.

– Det är bara tre av nio som gör det, berättar Beatriz Alvarenga.

Arne Lowden på psykologiska institutionen på Stockholms universitet är ansvarig forskare för interventionsstudien Kan ökad ljusexponering för äldre förbättra deras sömn, hälsa och funktionsförmåga? Det är ljusforskning från äldreboendet i Gävle samt ett i Åkersberga som ligger till grund för studien. Arne Lowden började egentligen som sömn- och stressforskare och har studerat störd sömn i arbetslivet, vilket ledde in honom på vilken påverkan ljuset har på människor.

– Ljus har stor betydelse för oss och är spännande ur ett skandinaviskt perspektiv eftersom vi har så stora årstidsskillnader. Vi vistas alltmer inomhus så vi får allt mindre dagsljus. Det blir otydligt för kroppen vad klockan är, vilket kan påverka flera av kroppens olika system, beroende på hur känslig man är, berättar han.

Bristen på dagsljus kan leda till att man inte blir sömning på kvällen och därför går och lägger sig senare. Att många går och lägger sig först vid midnatt gör att dygnsrytmen blir förskjuten. Förr i tiden reglerade dagsljuset människors sömn.

Arne Lowden

Men då borde vi nordbor alltså stanna uppe länge under den ljusa sommaren och lägga oss tidigt under den mörka vintern?
– Nej, vi är inte biologiskt byggda för våra nordliga breddgrader. Vi är byggda för tolv-tolv som jag brukar kalla det. Man blir inte heller sömnig av att det blir mörkt på kvällen, utan av att det blir ljust på morgonen, säger Arne Lowden.

Det är alltså morgonens ljus som styr och får oss att bli trötta och vilja gå till sängs på kvällen. När vi får för lite ljus på morgonen blir vi inte sömniga vid rätt tidpunkt. Vi påverkas också av att vi har olika inre klockor som styr att några är pigga på morgonen, medan de flesta är kvällspigga. För äldre personer är det ofta svårt att få dagsljus, särskilt för de som bor på ett äldreboende och har hög grad
av sjuklighet.

Forskning visar att äldre som bor på vård- och omsorgsboende vistas för sällan i dagsljus och har för mörk inomhusmiljö. Frånvaron av ljuset har en markant effekt på deras sömn, humör och långsiktiga hälsa. Ett problem finns också i arkitekturen av dagens äldreboenden. Det är vanligt med inglasade balkonger som ofta är placerade framför vardagsrummet.

Glasrutorna på balkongen avskärmar dagsljus och tar bort minst 30 procent av ljusinsläppet, fönstret stjäl ytterligare 30 procent och ofta skjuter balkongen in övervåningen under och skuggar. Det lilla dagsljus som släpps in är för lite för att påverka personerna där inne.

– Som äldre har man också en skörare sömn och många av de som är över 85 tar sömn-medel. 30 procent av kvinnorna tar sömnmedel och 30 procent tar antidepressiva och det här påverkar ju också. Om de får dagsljus bör de få bättre sömn, säger Arne Lowden.

Ruben Selander

Dagsljuset flödar in genom generösa fönster med utsikt över Gävles stadskärna i Ruben Selanders rum. Han är snart 98 år och en av hyresgästerna med rum på fjärde våningen. Om dagarna sitter han mest och läser i fåtöljen eller vid köksbordet. Han är inte är imponerad av den stora mängden lampor och känner inte till funktionen med belysningen och den forskning som bedrivs.

– Man är van att spara på strömmen, det är ett slöseri att det lyser så här jämt, säger han.

Ruben Selander deltar inte så gärna i sociala aktiviteter med bingo och önskemusik tillsammans med de andra hyresgästerna.

– Jag går på gymmet varje morgon och så löser jag ofta korsord. Jag sover bra och jag sover ingenting på dagen.

Ruben Selanders hälsosamma livsstil i kombination med ett ljust rum kan eventuellt vara orsak till den goda sömnen, det skulle stämma överens med vad forskningen kommit fram till.

Maria Hanning

Maria Hanning är verksamhetschef på Södra Centralgatans äldreboende. Hon tycker att det är svårt att veta om de speciella ljusförhållandena ger effekt på hyresgästernas hälsa. Hon ser att lamporna lyser med olika sken och vet att de styr dygnsrytmen som ska leda till att man blir piggare på dagen och tröttare på kvällen.

– Men det är ju svårt för oss att säga att det fungerar. Det vet vi ju inte, för vi har inget att jämföra med. Men jag har en ny nattpersonal som berättade att hon aldrig varit med om att kunderna sover så gott på natten som de gör här.
Hon berättar att de som samtyckt till att delta i forskningsstudien fick ha en ljusklocka på sig.

– De skulle egentligen skriva en sömndagbok, men det fungerade inte. Men de mätte melatoninet, men jag vet inte vad resultatet blev.

Ibland fungerar inte ljuset som det är tänkt och personalen kan inte styra alla lampor själva. I korridorerna kan det ibland lysa om natten som om det vore mitt på dagen.

– Det gör våra kunder mer oroliga och vakna, framför allt de på demensavdelningen. Om de öppnar dörren tror de att det är dag. Men det händer inte speciellt ofta.

Maria Hanning är ändå nöjd med belysningen på det stora hela. Vid visningar av huset för anhöriga får personalen ofta uppskattande kommenterar om att ljuset är mjukt och fint, och att det känns behagligt.

– De upplever ett lugn i både ljus och färger. Huset är inte byggt enligt hur det ska se ut på ett äldreboende. Det är byggt efter tanken: ”så här skulle jag vilja ha det när jag blir gammal”, berättar hon.

Det är vetenskapligt bevisat i flera studier att äldre blir piggare och sover bättre om de får vistas i elektriskt ljus som motsvarar dagsljus. Men de studierna var utförda med hjälp av skarpt lysande lysrör, liknande de som finns i verkstäders tak.

Arne Lowden ville forska på hur elektriskt ljus som också är behagligt och snyggt skulle kunna påverka äldres hälsa och välbefinnande. Han hörde talas om ljuspriset som företaget för ljusdesign tilldelats för äldreboendet i Gävle. Idén väcktes om att göra ett samarbete.

– Vi diskuterade behov av vetenskaplig utvärdering och jag blev inspirerad att söka forskningsmedel. Efter det kunde vi utvärdera praktiska exempel i miljöer som är trivsamma och kan fungera fint i verkligheten. Företaget som installerat belysningen fick programmera om lamporna på utvalda avdelningar efter våra instruktioner, berättar Arne Lowden.

Alla tryckningar på ljusknappar har loggats för att få data på när ljus varit påslaget. De testade olika ljusförhållanden på två grupper med deltagare på äldreboendet. Den ena gruppen var personer som har en demensdiagnos, de fick starkare ljus som motsvarar dagsljus, och den andra gruppen med somatisk diagnos fick vanligt gult inomhusljus. Allt mättes via en ljus- och aktivitetssensor de bar på armen.

Resultatet visade att de som vistades i det starkare ljuset fick färre symptom av depressivitet mot tidigare och blev något piggare. De somnade lite senare och nattsömnen varade under en lite kortare tid. När platsen blev ljus gillade de att vistas där. Båda grupperna var påverkade av årstid och antalet soltimmar trots att de av medicinska skäl hade små möjligheter att vistas ute i dagsljus. Under de solrika månaderna vaknade de tidigare och om de bodde i en lägenhet i norrläge där det var mörkare, ville de gå och lägga sig tidigare men vaknade också tidigare.

Hur ska vi tolka detta?
– I studien hade dagsljuset sannolikt lite starkare effekt på sömnen än elektriskt ljus. Detta kan vara en förklaring. Studien visar också betydelse för sömnrytmen av total ljusexponering, det vill säga både dagsljus och elektriskt. En annan förklaring är att vi kan sova mer effektivt och under kortare tid under goda ljusförhållanden.

De resultat de fått fram är tillräckligt intressanta och utgör ny kunskap. Men samtidigt som studien utfördes utbröt coronapandemin och Arne Lowden och hans team fick inte komma in på äldreboendet längre. Deras ursprungliga plan att undersöka nyinflyttade och inventera hur deras tidigare hemmiljö varit ur ljussynpunkt innan de flyttade in gick i stöpet. Tanken var att de skulle kunna jämföra om det blev andra ljusförhållanden på boendet. Den delen av studien kunde aldrig genomföras och forskningspengarna tog slut eftersom det drog ut på tiden.

– Jag hann inte få in nästa studie och det har tyvärr påverkat kvaliteten. Men jag är tvungen att göra något av de underlag jag har och ta fram det som är intressant ur forskningssynpunkt. Det går inte att publicera något som vi redan vet.

Arne Lowden är ändå positiv och tycker att de resultat de fått fram är tillräckligt intressanta och utgör ny kunskap som kan bidra till bättre livskvalitet för personer vid äldreboende.

– Det finns för lite forskning kring ljus. Jag längtar efter att kunna få ta fram bra recept och goda exempel. Det kan ge positiva långtidseffekter som gör att vi inte måste medicinera de boende så hårt.

Vad kommer att hända nu?
– Vi går vidare och kommer att inkludera så kallade big data i studien. Det betyder att vi kartlägger hur det elektriska ljuset i verkligheten har nyttjats av de boende under dygnet. Inför en vetenskaplig publicering bör vi förfina vissa analyser.

Har du fått med dig någon annan erfarenhet?
– Vi blev kanske lite överraskade av att så många i äldreboenden av hälsoskäl inte orkade delta eller fick medgivande från anhöriga och goda män.