Alla drömmer om den goda sömnen

Vaknätter under småbarnsåren, snarkande partners och till sist åldrande och sjukdomar – var tid i livet har sitt egna sömnproblem. Om detta och egna drömmar resonerar chefredaktör Lotta Segelberg i Äldre i Centrums temanummer om sömn.

Långt upp i vuxen ålder hade jag lätt för att somna och sova gott hela natten. Ända upp i 20-årsåldern kunde jag ligga på ett plant golv i sovsäck för att sedan vakna pigg och utvilad dagen därpå. Som kvinna i menopaus är mina nätter nu för tiden en helt annan historia.

Under alla perioder i livet utmärker sig sömnen på olika sätt. Skrikande bebisar under vaknätter gör småbarnsföräldrar till vrak av all förlorad sömn, och även eventuella syskon. Även stora syskon kan störa, min bror gnisslade tänder så det knakade i hela huset innan han så småningom fick bettskena. Tonåringar tycks ha ett enormt sömnbehov och skyr dagsljuset likt vampyrer. Och i många parförhållanden pågår ständig kamp mot partnerns snarkningar som ständigt stör sömnen.

Det är vanligt att i 40–50-årsåldern plötsligt få svårt att sova, utan någon annan att skylla på än eget slarv med kroppen. Klimakteriets inverkan på kvinnors sömn behöver jag väl inte nämna igen.

När vi blir sedan blir gamla ”på riktigt” förändras sömnen totalt för många. Det tillhör åldrandet enligt samtliga forskare som skrivit artiklarna om forskning i vårt tema om sömn, som vi presenterar i detta nummer av tidningen. Christina Sandlund och Amanda Hellström redogör för varför sömnen förskjuts så att vi, som våra nya äldre jag, blir piggare om morgnarna och tröttare tidigt på kvällen, och hur sjukdomar på olika sätt inverkar negativt på sömnen.

Många äldre personer med sömnbesvär skulle kunna bli hjälpta av kognitiv beteendeterapi, som visat sig fungera mot sömnbesvär. Just nu pågår forskning om hur digital terapi skulle kunna fungera för äldre och hur fler får tillgång till detta. Om ett sådant projekt berättar Elzana Odzakovic och Sandra Öberg. Krister Håkansson tipsar också om metoder för att komma till ro och sticker hål på myter kring sömn.

Arne Lowden är ljusforskare och förklarar hur vi själva kan påverka sömnen genom att ta vara på dagsljuset bättre, för det har stor inverkan på hur bra vi sover. Och att förmiddagens blåa ljus är bättre än skymningens.

Kanske är det dags att göra det där jag drömt om ett tag men inte orkat: övernatta i sovsäck i skogsbrynet vid vattnet, för att i gryningen kika på bäverparets bestyr med bygget av årets nya hydda. Morgonljuset kommer få mig att sova extra sött följande natt. Eller så fäller bävern en stock i skallen på mig och då sover jag väl för gott.

Mer signerat

Den sista resan, var den verkligen nödvändig?

Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren ställer sig frågan: Måste man dö på sjukhus?

Var är debatten om kvinnors låga pensioner?

Många av dagens kvinnliga pensionärer lever under gränsen för relativ fattigdom. Forskaren Anna Gustafsson undrar varför pensionssystemet inte tar hänsyn till kvinnors historia med oavlönat arbete.

Är det nu det vänder?

Åsa Hedberg Rundgren funderar på om samhället är mitt uppe i ett paradigmskifte, där alla aspekter av åldrandet äntligen ses som något naturligt.

Kollage med bilder på Eva Lindqvist och Emanuel Åhlfeldt

Skynda långsamt med att dela upp arbetet

Ökad arbetsdelning är något av en trend i äldreomsorgen. Samtidigt som det kan vara en tilltalande idé finns en rad farhågor och invändningar. Exempelvis saknas det vetenskapliga studier om vilka effekterna väntas bli. De kommuner som inför arbetsdifferentiering måste vara…