Det omätbara finaste
Personalen måste få tid att andas, förkovra sig, utvecklas. Äldreomsorgen behöver locka duktigt personal och få dem att stanna, skriver Enikö Arnell-Szurkos i…
Gunnar D Hansson. Foto: Jäger Arén
(Sjutti plus)
Krönika #3/21.
Förutom värk i högra knät och lite i det vänstra
hur mycket var det som blev kvar efter
dessa vandringar? Kvar? Hur kan man fråga
något så omoget. Men jag gör det. Helt ofrågvis.
Historien tömmer sig. Vem har inte upplevt det?
Man står där som en Ingen. Helt urminnes och minns
etthundra anekdoter från trakten, men inte en enda
tycks gå att tillämpa på det som för stunden tilldrar sig.
Till exempel om hur handelshuset i Fågelviken brann ner
till grunden 1914 och allt djävulskap kring den brasan.
Jag bara står här. Det är inte mer med det. För tillfället.
Ett lågenergitillstånd, en ofrivillig oavgränsning.
Ingenting har gått sönder. Det är nog bara
det att tiden har runnit iväg utan att man
själv har hunnit med att rinna iväg lika långt
på så kort tid som det här är frågan om rent historiskt.
ur Tapeshavet (2017)
Mer signerat
”När jag blir någon annan”
Forskaren Tove Harnett funderar på syftet med levnadsberättelser i äldreomsorgen. Vad ska de innehålla och när i tid ska de skrivas? Och vad…
Myten om det goda exemplet
Vad innebär omställningen till en ny socialtjänst egentligen? Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren förklarar att skapandet av en kunskapsbaserad socialtjänst är mer…
”Inte världsrekord i ensamhet”
Ensamheten bland äldre har inte ökat i närtid, utan förekom också förr, skriver forskarna Gerdt Sundström och Maria Ángeles Tortosa i en kommentar.…
