Hälsolitteracitet åt folket

Är det dags att studera hälsolitteracitet utifrån ett äldreperspektiv? Det anser åtminstone Åsa Hedberg Rundgren.

Hur lätt eller svårt är det för dig att förstå instruktioner från läkare eller apotekare om hur du ska ta din medicin? Tycker du att det är svårt att förstå budskap i hälsoinformation? Hur lätt eller svårt är det för dig att bedöma om information om hälsorisker i media är pålitlig?

I december 2021 släpptes resultaten från en stor europeisk hälsolitteracitetsundersökning, M-POHL. Kortfattat handlar hälsolitteracitet om individers förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda sig av hälsoinformation. Frågorna ovan är exempel som rör just detta.

Undersökningen genomfördes i nitton europeiska länder och totalt deltog 42 445 personer. Rapporten visar att en stor del av Europas befolkning har begränsad hälsolitteracitet och att den följer en social gradient. Att ha låg hälsolitteracitet är förknippat med försämrat hälsoutfall och ökad dödlighet.

Hälsolitteracitet kan delas in i tre nivåer, där basal eller funktionell litteracitet handlar om att ha nödvändiga färdigheter för att kunna ta till sig och förstå information om hälsa, och därigenom kunna fungera väl i vardagen. Kommunikativ eller interaktiv litteracitet betyder att man har mer avancerade färdigheter och kan samla in information från olika typer av källor och genomföra livsstilsförändringar för att förbättra sin hälsa. Den mest avancerade nivån, kritisk hälsolitteracitet, inbegriper att man har en väl utvecklad kognitiv och social förmåga och kan reflektera kritiskt över hälsorelaterad information.

I M-POHL:s rapport framgår att riskfaktorer för låg hälsolitteracitet är låg självskattad hälsa, socioekonomisk utsatthet och låg utbildningsnivå. Hälsolitteracitet är dessutom komplext och kan påverkas av den situation eller det sammanhang man befinner sig i. I vissa situationer kan en annars god hälsolitteracitet försämras – till exempel om en nära anhörig eller man själv drabbas av sjukdom. Sverige ingick inte i undersökningen och det finns (vad jag kan förstå) ingen undersökning som visar hur de svenska förhållandena står sig mot de europeiska. Men jag blir nyfiken!

Låt oss, i brist på svensk statistik, studera siffrorna från Norge. Kanske skulle svenska resultat kunna ligga i samma härad? Undersökningens norska del visar att en tredjedel av befolkningen inte har tillräcklig hälsolitteracitet för att kunna ta till sig generell information och göra hälsosamma val i vardagen. Hälsosamtal för äldre är kanske mer aktuella än vi anar?

När det gäller förmågan att navigera i hälso- och sjukvårdssystemet visar mer än hälften av de svarande att de inte klarar att hitta och värdera information för specifika hälsoproblem eller kan reda ut vad som gäller för den vårdsökande: När ska jag söka vård? Vilka problem hör hemma var? Hur fungerar remissförfarandet inom vården? Vad har jag som patient för rättigheter? Hur funkar det där med egenremiss egentligen?

Med anledning av att det är högst väsentligt för de äldre i befolkningen, och för deras anhöriga, att kunna navigera både hälso- och sjukvårdssystem – lägg därtill omsorgssystem – tror jag också att det finns all anledning att studera hälsolitteracitet specifikt utifrån ett äldre­perspektiv.

Mer signerat

Släkting med framtidsplaner

Åsa Hedberg Rundgren resonerar kring att dela upp åldrandet i flera olika faser med beteckningar som yngre-äldre och äldre-äldre. Men hon har en släkting som kanske skiljer sig från något från den klassiska uppfattningen av vem som är äldre-äldre.

Tre spår för herr Grönblad

Hur är det att gå från att vara chef på en FoU-enhet till chef på ett nystartat kompetenscentrum på Socialstyrelsen? Eva Lindqvist reflekterar över hennes tidigare erfarenheter som FoU-chef och vad som nu väntar henne.

Öppna alla dörrar

Lotta Segelberg är ny chefredaktör på Äldre i Centrum. Här delar hon med sig om tankar kring forskarnas status i samhället, de personliga erfarenheterna av att vara helt i omsorgens händer och vad samverkan kan innebära.

Äntligen är ämnet äldrerätt