Vi kan hjälpa patienten att fatta sitt eget beslut

Examenshögtid 3 april, Uppsala universitetsaula. Framför mig, min dotter. Bredvid mig, min mor. Tre generationer kvinnor, i tre helt olika faser i livet.

I examenstalet från studierektorn uppmanas de nyutexaminerade att göra ”aktiva, medvetna val i livet”. Val som genom reflektion och överväganden kan leda till att livet blir ”rimligt lyckligt”.

För min dotter, 25 år, kan valmöjligheterna tyckas oändliga, för mig själv något mer begränsade och för min mor, som fyller 90 år i sommar, strävar de aktiva, medvetna valen alltmer åt att få livet att ”bara” vara som vanligt, det vill säga just ”rimligt lyckligt”.

När hon fick en cancerdiagnos höll möjlig­heten att göra ett aktivt val mellan olika behandlingar på att gå henne ur händerna. Läkaren tittade på henne och sa:

– En påse på magen vill du väl inte ha?

– Nej, sa mamma, det vill jag inte.

– Då återstår inget att göra, operation eller ingen behandling alls är alternativen.

Mamma fann sig inte att ifrågasätta. Hon hade tillräckligt med att ta in själva cancer­diagnosen och att behandling ens skulle vara nödvändigt. Hon vill ju bara kunna fortsatta vara som vanligt, rimligt lycklig. Själv balanserade jag mellan att låta mamma föra sin talan och att svara i hennes ställe.

Vi åkte hem. Smälte beskedet i lugn och ro och nästa dag ringde vi gemensamt upp kontaktsjuksköterskan och meddelade att mamma ändå ville diskutera operation. Då visade det sig att det fanns alternativ. De var inte lika bra som den stora operationen, men det fanns alternativ. Mamma är fullt kapabel att göra aktiva och medvetna val för sin hälsa, men behövde tid för reflektion. Efter ytterligare några besök i vården har hon nu landat i att det får bli strålning.

– Jag vill leva tills jag blir 90 i alla fall, säger hon.

– Du kommer leva längre än så, försäkrade den tredje läkaren i vårdkedjan.

Jag söker på Pubmed efter vetenskapliga artiklar om ”decision making elderly” och den första artikeln som kommer upp är en översiktsartikel på temat gemensamt beslutsfattande med äldre vuxna. I den beskrivs olika beslutsstöd som kan användas för att göra framför allt personer med kognitiv svikt del­aktiga i beslut om behandling. Det finns många verktyg för vårdens medarbetare att använda för vård- och behandlingsbeslut inom cancer, geriatrik eller palliativ vård.

Den första läkaren var inte bekväm med att bjuda in mamma till en konstruktiv diskussion om cancer och om olika behandlingsmöjligheter. Men hen hade faktiskt kunnat ta stöd i strukturerade verktyg för att hjälpa både sig själv att diskutera frågan på ett empatiskt sätt och hjälpa mamma till ett aktivt och medvetet val.

För inte kan det väl handla om ålderism?

Mer signerat

Släkting med framtidsplaner

Åsa Hedberg Rundgren resonerar kring att dela upp åldrandet i flera olika faser med beteckningar som yngre-äldre och äldre-äldre. Men hon har en släkting som kanske skiljer sig från något från den klassiska uppfattningen av vem som är äldre-äldre.

Öppna alla dörrar

Lotta Segelberg är ny chefredaktör på Äldre i Centrum. Här delar hon med sig om tankar kring forskarnas status i samhället, de personliga erfarenheterna av att vara helt i omsorgens händer och vad samverkan kan innebära.

Tre spår för herr Grönblad

Hur är det att gå från att vara chef på en FoU-enhet till chef på ett nystartat kompetenscentrum på Socialstyrelsen? Eva Lindqvist reflekterar över hennes tidigare erfarenheter som FoU-chef och vad som nu väntar henne.

Äntligen är ämnet äldrerätt