Kunskapstrappa förebygger hälsorisker

Trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall är kända hälsorisker bland äldre personer på särskilda boenden. Eftersom hälsoriskerna är mer förekommande bland äldre personer, och med tanke på att personer som flyttar in på särskilda boenden är mer sköra och äldre i jämförelse med tidigare, är det förebyggande arbetet mycket viktigt för ett hälsosamt åldrande.

Merita Neziraj disputerade 2024 vid Malmö universitet.

I mitt avhandlingsarbete under­sökte jag risken för personer på särskilt boende att drabbas av olika hälsorisker. Den första del­studien i avhandlingen visade att ungefär en tredjedel av dem riskerade att utveckla trycksår och dålig munhälsa och över hälften riskerade att utveckla under­näring. Ungefär tre av fyra riskerade att falla.

I den andra del­studien intervjuade jag omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och chefer på särskilda boenden om deras erfarenheter av det före­byggande arbetet kring dessa hälso­risker. De ansåg att det förebyggande arbetet var viktigt, men utmanande, och de tyckte att det behövs mer kunskap om det.

Därför ville jag och mina handledare utveckla en utbildningsmodell, som vi kallade Kunskapstrappan, för att förbättra det förebyggande arbetet med trycksår, under­näring, dålig munhälsa och fall bland äldre personer som bor på särskilda boenden.

Vi har skapat Kunskaps­trappan i workshoppar, tillsammans med omvårdnads­personal, sjuk­sköterskor och chefer. Inne­hållet och utformningen är därför anpassad för att möta deras behov av kunskap. Även andra viktiga nyckelpersoner inom kommunen deltog i våra möten. Under dessa diskuterade vi vad Kunskapstrappan skulle innehålla, hur den skulle utformas, och framför allt hur den kan implementeras framöver.

Kunskapstrappan är utformad som en trappa och består av en grund och sex trappsteg. Inne­hållet utgår från materialet hos kvalitets­registret­ ­­Senior alert, som i sig är tänkt som ett stöd gällande det förebyggande arbetet med
hälso­riskerna.

Grunden och trappsteg ett till fem i Kunskaps­trappan kan genomföras antingen individuellt eller tillsammans med andra kolle­gor, vid ett tillfälle eller flera. Den här delen av trappan är beräknad att ta totalt cirka tre timmar och tanken är att omvårdnads­personal, sjuksköterskor och chefer ska göra detta under arbetstid. Det går också bra att avsätta tid, förslagsvis cirka 15 minuter, varje gång man arbetar. På så sätt är Kunskapstrappan väldigt flexibel. Det krävs dock att det finns tillgång till datorer eftersom Kunskapstrappan endast finns i digitalt format och består av webblänkar till både filmer och skrivet material.

Själva grunden består av en lokal rutin för hur det förebyggande arbetet ska genomföras. Detta innebär att varje särskilt boende kan anpassa den utifrån sin lokala rutin. Trappsteg ett till fyra består av generell kunskap om det förebyggande arbetet med trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall, men också om vilka riskbedömningsinstrument som ska användas, hur orsaker ska analyseras och vilka åtgärder som ska vidtas vid risk. Det femte trappsteget innehåller kunskap om hur registrering ska genomföras i Senior alert.

Det sjätte trappsteget ska alltid genomföras i grupp. Här får personal och chefer möjlighet att träffas och diskutera det förebyggande arbetet med varandra. Denna interaktion kan leda till att kunskap och erfarenhet delas kollegor emellan, vilket i sin tur kan inspirera och motivera dem till att arbeta förebyggande med hälsoriskerna. Det är upp till respektive särskilt boende att anpassa vad som ska tas upp och hur. Det är alltså behovet av kunskap på det egna särskilda boendet som styr innehåll och utformning av det sista trappsteget.

Till exempel visar en av våra studier i avhandlingen att personal upplever att det är svårt att riskbedöma munhälsan bland äldre personer med demenssjukdom, och då kan ett förslag vara att bjuda in en expert som kan undervisa om munhälsa och kanske praktiskt visa hur detta kan genomföras.

Undernäring är vanligt bland äldre på särskilda boenden och kan förebyggas. Foto: Mostphotos

Genom att genomföra grunden och de sex trappstegen kan omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och chefer öka sin kunskap om det förebyggande arbetet med hälsoriskerna och på så sätt också förbättra detta arbete.

Vi har även testat och utvärderat Kunskaps­trappan på de särskilda boenden som varit med och utvecklat den. Omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och chefer utvärderade sitt arbete med trappan genom att besvara en enkät och delta i intervjuer. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visade att Kunskapstrappan är logisk, tydlig, lätt att följa och att den ansågs vara meningsfull i det dagliga arbetet. Det framkom också att den är anpassbar och tar hänsyn till olika inlärningspreferenser. Deltagarna ansåg också att Kunskapstrappan var användbar för att undervisa både personal och studenter och för att introducera nya medarbetare.

Trots att Kunskapstrappan är skapad genom samarbete mellan omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och chefer som arbetar på särskilda boenden, och utvecklad så att den ska passa i just denna verksamhet, visar utvärderingen att det finns utmaningar med att genomföra den. Till exempel var det svårt för vissa att genomgå utbildningen ostört, vilket innebar att de inte kunde tillgodogöra sig innehållet i den. Detta tyder på att det finns organisatoriska och miljömässiga skillnader mellan särskilda boenden. Det var i alla fall tydligt att cheferna behöver stötta personalen vid genomförandet av Kunskapstrappan.

Utvärderingen visar även att Kunskaps­trappan hade inspirerat omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och chefer att vilja lära sig mer om det före­byggande arbetet och att den har en poten­tial att påverka deras självförtroende positivt, öka deras arbetstillfredsställelse och minska stress på lång sikt. Stress skulle kunna minska om exempelvis korrekta riskbedömningar utförts och rätt åtgärder sätts in från början, vilket i sin tur skulle kunna förbättra omvårdnaden för äldre personer på särskilt boende.