Allt fler 65-plussare arbetar

Sverige har under en lång tid haft en ökande medellivsslängd, samtidigt som den genomsnittliga pensionsåldern har varit oförändrad. 2023 trädde nya beslut om höjda åldersgränser i pensionssystemet i kraft.

Pensionsmyndigheten har i en ny rapport studerat vilka typer av inkomster som människor i olika åldrar har innan de börjar ta ut pension. Syftet har varit att undersöka vilka konsekvenser de höjda åldersgränserna har fått.

Rapporten visar att drygt var tredje person, 36 procent, hade lön som huvudsaklig inkomst vid 65 års ålder 2024. Det är en ökning med sju procentenheter jämfört med 2022, då 29 procent av 65-åringar hade lön som huvudsaklig inkomst. Under samma period har andelen 65-åringar med allmän pension som huvudinkomst minskat från 68 procent år 2022 till 47 procent år 2024.

– Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre. Så reformen har haft avsedd effekt, säger Stefan Granbom, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Även sysselsättningen bland 65–69-åringar har ökat sedan det nya pensionssystemet infördes år 2003. I dag har nästan en tredjedel av alla i åldersgruppen en sysselsättning, jämfört med 14 procent år 2003.

– Fler äldre förlänger sitt arbetsliv. Vi ser att 50-talisterna tar ut pensionen senare och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna än 40-talisterna. Det främsta skälet är politiska beslut om höjda pensionsåldrar och utvecklingen tyder på en tydlig förskjutning mot ett längre arbetsliv, säger Stefan Granbom.