40 år av samarbete på Kungsholmen

Efter 20 års samarbete kring genomförande av Kungsholmsprojektet, en av de första svenska populationsbaserade studierna av åldrande och demens, beslutade Stiftelsen Äldrecentrum och Karolinska institutet, KI, i slutet av 1990-talet att fortsätta och expandera det tidigare projektet genom deltagande i the Swedish national study on aging and care, för att övervaka och utvärdera äldrevården i Sverige. Detta gav tillfälle för det nyligen etablerade forskningscentret för åldrandefrågor, Aging research center, ARC, till att börja bygga en databas vars värde som nationell infrastruktur både har vunnit erkännande av forskningssamfundet på nationell och internationell nivå och stöd från Vetenskapsrådet, Forte samt europeiska myndigheter.
När Kungsholmsprojektet på 1980-talet startade var Kungsholmen i Stockholm ett av de områden världen över som hade störst andel invånare över 65 år. Vi valde att förlägga det som blev SNAC-K i samma område, eftersom vi redan var kända av invånarna, som upprepade gånger hade uttryckt intresse, uppskattning och tacksamhet för vårt arbete.

Ur ett vetenskapligt perspektiv erbjöd inkluderandet av en population från samma område möjligheten att studera de tidsberoende trenderna för hälsorelaterade förhållanden, såväl som jämförelse av samtidig hälsostatus för olika generationer. Detta är relevanta men svåra ämnen att utforska, eftersom en lång observationsperiod i samma geokulturella område är nödvändig.

Åldrandets komplexitet gör det nödvändigt att tillämpa ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt vid studier av hälsa och funktionsförmåga sent i vuxenlivet. Av den anledningen la vi upp SNAC-K som en fortsättning av Kungsholmsprojektet, med vissa viktiga skillnader:

1) Inkluderande av yngre personer, från 60 år och uppåt, för att spåra övergången från sent vuxenliv till åldrande.

2) Fokusering på hälsa och funktionsförmåga, inte endast ur medicinsk synpunkt.

3) Utforskande av hjärnans åldrande och multisjuklighet, inte endast demensproblem.

4) Integration av kliniska data med laboratorietester och neuro­avbildning.

Implementeringen av SNAC-K erfordrar flera arbetsmoment som utförs av personal med olika bakgrund och erfarenhet. Det är en femstegsprocess som är i behov av ständig uppdatering, verifiering och modifiering.

1. Planering. Den mest kritiska och krävande aktiviteten är ett kollegialt samarbete som koordineras av en ledningsgrupp i samverkan med koordinatorn för datainsamling och den databasansvarige. Ledningsgruppen består av projektledaren Laura Fratiglioni och de båda vice projektledarna Ann-Karin Welmer och Deborah Rizzuto, professorer och experter på kognitiva förändringar i åldrandet, socialgerontologi och geriatrisk farmakologi (Erika Jonsson Laukka, Lars Bäckman, Johan Fritzell, och Johan Fastbom) samt Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren.

2. Datainsamling. Datainsamlingen görs via intervjuer, kliniska undersökningar och tester. Undersökningen tar i genomsnitt sex timmar per deltagare. En sjuksköterska gör en social intervju med frågor om bland annat bostad, alkohol- och tobaksbruk, fysisk funktionsförmåga och formell respektive informell vård. Där testar vi också den fysiska funktionsförmågan och tar blodprover. För att mäta fysisk aktivitet och stillasittande får de deltagare som vill dessutom bära en rörelse­mätare under sju dagar. Läkarundersökning och minnestest görs också. Vid läkarbesöket ställer vi frågor om minne, hälsotillstånd, tidigare och nuvarande sjukdomar samt medicinering. Hos psykologen utför deltagaren en rad kognitiva tester. Deltagarna fyller dessutom själva i frågeformulär om kost, fritidsaktiviteter, motionsvanor, socialt nätverk och psykisk hälsa.

Insamlingen sker i treårsperioder. I baslinjeundersökningen år 2001–2004 deltog 3 363 personer. Därefter återundersöks deltagarna vart tredje år för de som är 81 år och äldre, alternativt vart sjätte år för de yngre åldersgrupperna. Datainsamlingen koordineras av Gunilla Svanhagen, sjuksköterska, och utförs av tre undersökningsteam som inkluderar sjuksköterska, läkare och psykolog.

3. Databearbetning. Insamlat material skannas och lagras enligt specifika och detaljerade regler för att skydda individernas integritet och säkerställa säker lagring av informationen. De insamlade uppgifterna kontrolleras enligt ett schema som verifierar datakvalitet. Detta arbete utförs av databasansvariga Maria Wahlberg och databasadministratören Lena Ragert Blomgren.

4. Dataanalys. Detta är den mest fascinerande delen för forskarna som söker upptäcka relevanta resultat enligt en rigorös metodologi. Under projektets 20 år har både yngre och seniora forskare från världens alla hörn fått möjligheten att arbeta med SNAC-K-data. Det senaste året har fyrtio forskare enbart från ARC – fem professorer, fem docenter, sex seniorforskare, tio postdokforskare och fjorton doktorander – dagligen haft det privilegiet.

5. Rapporter. Vi diskuterar regelbundet våra resultat vid forskningssammanträden, workshops och konferenser, samt publicerar dem med öppet åtkomstförfarande i vetenskapliga tidskrifter. Utanför forskningssamhället rapporterar vi resultaten till beslutsfattare, lokala och nationella myndigheter samt till kliniker. Speciell uppmärksamhet riktas mot förmedling till det offentliga rummet genom tv, radio och tidningar.

Vi har dessutom med stor glädje organiserat möten med deltagarna i SNAC-K – våra probander – för att tacka dem för deras engagemang och informera om projektets huvudsakliga resultat. Det är ett nära nog omöjligt uppdrag att sammanfatta 20 års forskningsverksamhet hos ett så stort antal kollegor och samarbetspartners, men en hel del resultat har redan implementerats eller kommer inom en nära framtid att tas i bruk i klinisk miljö eller verksamhet för folkhälsa.

Hälsa i åldrandet: Åldrande är en livslång process med tilltagande förändringar. Stark evidens antyder att hälsa och funktionsstatus hos äldre personer i betydande omfattning bestäms utifrån livslång exponering och handlingar. Vi har visat att hälsostatus hos äldre vuxna och risk för sjukdom är följder av olika livshändelser med början vid befruktningsögonblicket och påverkan från andra perioder i livet. För barndom, uppväxt och vuxenliv har vi upptäckt ett antal kontextuella biografiska och biologiska faktorer som i varje fall delvis förklarar varför vi åldras så olika.

Äldres hälsa: Sjukdomsfall kan i hög grad påverka hälsan för äldre personer, men funktionsförmåga måste också tas med i beräkningen för att fånga komplexiteten för hälsan. I snac-k har vi arbetat intensivt för att finna ett heltäckande mått på hälsa (se sid 76).

Med tillämpning av instrumentet har vi kunnat visa att de flesta av deltagarna i snac-k trots kroniska sjukdomar är vid god hälsa upp till 85 års ålder. Endast efter 90 års ålder blir en betydande del av personerna beroende av funktionell hjälp. Vi har också visat att hälsostatus för åldrarna 75+ har förbättrats under de senaste 30 åren och att risken för allvarliga kroniska sjukdomstillstånd, inklusive demens, har minskat.

Skörhet och multisjuklighet: Med åldrande ökar förekomsten av kroniska sjukdomar. Dessa uppträder ofta i kombination (multisjuklighet), och kännetecknas av fysisk och kognitiv skörhet samt funktionshinder. Skörhet, multisjuklighet och funktionsnedsättning har en stark koppling till varandra. Speciellt hjärt-/kärl- och neuropsykisk multisjuklighet leder ofta till skörhet, och även om den uppträder utan multisjuklighet är skörhet relaterad till kortare livslängd.

Fysisk skörhet kan också vara till hjälp för att upptäcka förestående demens. speciellt när den uppträder i samband med kognitiv nedsättning. Samverkande kognitiva och fysiska begränsningar utgör förvisso en distinkt riskprofil hos äldre och står för en stor andel av förtida dödsfall och funktionshinder.

Faktorer som påverkar hälsa och sjukdom: För att identifiera förebyggande strategier har vi fokuserat på multipla utfall. Riskfaktorer för fallskador tenderar att hopa sig och representerar olika risknivåer beroende av individens sjuklighet och funktionella status, kön och livsstil. Rörande kognitiv nedsättning och demens är viktiga faktorer hjärt-/kärl- och mental multi­sjuklighet såväl som polygenetisk bakgrund. Slutligen framträder livslånga psykosociala faktorer, livsinställning, hälsobeteende och arbetsförhållanden som relevanta för utveckling och acceleration av multisjuklig ackumulation och funktionsmässig nedgång.

Kompenserande faktorer som förstärker motståndskraft: Åtskilliga faktorer har identifierats i samband med minskad risk för demens. Skolresultat tidigt i livet, utbildningsmässiga bedrifter och stimulerande arbete bidrar till kognitiv reservkapacitet som associeras med kognitiv förmåga och reducerad risk för demens senare i livet. Hög kognitiv reservkapacitet kan ha större inverkan än den nedsättande effekten från genetisk predisposition för demens (se sid 64).

SNAC-K har redan etablerat ett omfattande vetenskapligt nätverk, men vi kommer att ytterligare expandera vårt samarbete på nationell och internationell nivå. Nationellt deltar SNAC-K i NEAR-konsortiet för byggande av den största svenska infrastrukturen rörande åldrande och hälsa. Slutligen har vi identifierat nya forskningslinjer:

1) Betydelsen av social och fysisk miljö för mer hälsosamt åldrande. Miljömässig exponering så som urban infrastruktur, exponering för kemiska komponenter och luftföroreningar undersöks i ökande grad som möjliga drivkrafter för hälsomässiga beteenden och hälsomässiga resultat, men inte i relation till hälsosamt åldrande.

2) Åldrandets biologi. Åldrande är en biologisk process som karaktäriseras av fortgående förlust av funktionsförmåga. Vi avser kvantifiera en individs biologiska ålder genom att utnyttja en biomarkör eller kombinerad poängsättning för att fånga accelererade åldrandeprofiler.

3) Vårdbehov under normala respektive kritiska perioder. SNAC-K databasen inkluderar värdefull information om formell och informell vård i relation till vårdbehov hos äldre i normala situationer, men också under kritiska perioder. Covid-19-pandemin har accentuerat behovet av mer forskning inom detta område för att optimera de nuvarande vårdsystemen och förbättra integrationen mellan medicinsk och social geriatrisk vård.