Äldre människor ska på bästa sätt kunna ta del av de möjligheter som den digitala utvecklingen erbjuder – och i möjligaste mån kunna undvika de många fallgroparna. Syftet med delstudien SNAC-IT är att svara mot just dessa behov. Inte minst har den pågående pandemin aktualiserat behovet av forskning inom detta område. Forskningsområdet där detta äger rum kallas geronteknologi.
Digitalisering är en process som möjliggör nya koncept, som i sin tur leder till nya tjänster och nya sätt att leverera tjänster. Digitaliseringen är horisontell, vilket innebär att den påverkar alla områden, sektorer och företag. Utvecklingen kan ses som en väsentlig del av hur samhället kan hantera de demografiska förändringarna i framtiden och säkerställa insatser inom välfärdsområdet, särskilt inom hälsa och vård. Digitaliseringen har också en stark potential att grundläggande förändra hur vi ser på äldre personer som patienter, vårdare, medborgare och konsumenter. För den åldrande befolkningen kommer detta att leda till nya möjligheter men också nya utmaningar. Vilka blir konsekvenserna? Hur kan detta påverkas?
Digitalisering kan skapa nya möjligheter till deltagande, baserat på individuella behov, önskemål och förmågor, och därmed erbjuda allt mer individualiserade välfärdstjänster, vilket i sin tur kan leda till bättre utfall i de investerade insatserna. Utvecklingen av fler personliga tjänster och överföring till nätverkstjänster är en möjlighet till högre kvalitet och lika vård. Men vi behöver mer forskning om hur detta ska göras för att passa äldre personers behov.
Både på global, europeisk och nationell nivå har e-hälsa och åldrande lyfts fram som ett av de viktigaste utvecklingsområdena. I EU:s Digital agenda for Europe 2020, med en ”digital inre marknad”, framhävs detta som ett särskilt viktigt område att utveckla med fokus på ”ett gott åldrande med informations- och kommunikationsteknik, IKT”. En betydelsefull faktor är den så kallade silverekonomin: marknadsmöjligheter till följd av offentliga och privata utgifter i samband med den äldre befolkningens önskemål, rättigheter, behov och krav.
I en rapport från Technopolis group och Oxford economics beräknas denna marknad ha potential att expandera med cirka fem procent per år fram till 2025. De förutspådde också att bidraget från den europeiska silverekonomin till bnp kan nå 6 400 miljarder euro och bidra till 88 miljoner arbetstillfällen år 2025. Detta skulle motsvara 32 procent av EU:s totala BNP och 38 procent av unionens sysselsättning.
För att kunna utveckla och utforma hållbara tjänster och produkter på rätt sätt är det förstås av yttersta vikt att ha uppdaterad och detaljerad kunskap om såväl användarnas behov som hur de använder och uppfattar befintliga tjänster. Sedan 2017 finns en svensk digitaliseringsstrategi och för välfärdsområdet en speciell vision för digitalisering i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, Vision e-hälsa 2025, som regeringen och Sveriges kommuner och regioner, SKR:s, styrelse gemensamt har tagit fram. Visionen utgår ifrån att Sverige från år 2025 ska vara världsbäst på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd.
Förväntningarna inom området är stora. Allt fler äldre personer förväntas behöva service och hälsovård från en krympande andel sysselsatta. Ett meningsfullt sätt att möta denna utveckling är att använda ny teknik för att skapa möjligheter till bevarad självständighet högt upp i åldrarna och skjuta på behovet av omvårdnad. Utvecklingen av fler personliga tjänster och överföring till nätverkstjänster är också en möjlighet för högre kvalitet och lika vård, men vi behöver mer forskning om hur detta ska göras för att passa äldre personers behov.
I Europa kommer befolkningens åldrande att fortsätta ha stora sociala och ekonomiska konsekvenser. Detta är naturligtvis en i grunden positiv utveckling, där den ökade livslängden är till stor nytta för både individen och samhället. Aktivt och hälsosamt åldrande erbjuder utmärkta möjligheter för både individer och samhället som helhet. Åldrande med bibehållen god hälsa har potential att medge fortsatt arbete i fler år, men också att resa, lära sig nya saker och ha en aktiv och meningsfull fritid när man når pensionsåldern. Varor och tjänster som riktar sig till den åldrande befolkningen kommer att vara av stor samhällsekonomisk betydelse.
Inom SNAC-IT har flera nya instrument utvecklats för att studera och mäta olika aspekter av kontakter med det digitala samhället. TechPH är ett enkelt och kort instrument bestående av sex frågor som visar det som brukar kallas teknofili, det vill säga personens grundläggande inställning och lust till användning av teknik. Detta instrument har visat att det finns två olika faktorer i äldre människors förhållande till teknik som i viss utsträckning styr individens villighet att ta till sig ny teknik, entusiasm och rädsla. Det visar sig också att dessa storheter inte nödvändigtvis följer varandra, man kan till exempel vara entusiastisk inför möjligheterna med tekniken, men ändå rädd för att man inte ska klara av att använda den.
Nu studerar vi hur detta påverkar utfallet av människors användning och uppfattning av olika former av hälsoteknik. Vi har även utvecklat ett instrument för att mäta social delaktighet över internet. Här pågår just nu studier för att se hur detta har påverkats av covid-19 pandemin, där vi har mätningar både innan och under pandemin, samt nu under hösten samlar in data i det som vi hoppas kan ses som postpandemin.
Ytterligare ett resultat från SNAC-IT är en revidering av uppfattningen kring internetanvändning i de äldre ålderskohorterna. Den visar en lägre andel användare än det som normalt uppskattas i bredare undersökningar, till exempel via Statistiska centralbyrån och Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet. Överskattningen bedöms vara en följd av att man i stor utsträckning systematiskt inte når icke-användarna, ett bortfall som SNAC-studien har en mycket större möjlighet att kontrollera och justera för. Det återstår att visa huruvida andelen icke-användare är en så kallad kohorteffekt, som kommer att minska (eller rent av helt försvinna) med nya generationer äldre personer, som tidigt introducerats för IKT i utbildning eller yrkesliv – eller delvis bestå som en följd av funktionella och kognitiva förändringar med ökad ålder.
Genom ett postdoktorutbyte med LASA-studien, Longitudinal aging study Amsterdam, har SNAC-IT haft möjlighet att göra jämförande studier med äldre åldersgrupper i Nederländerna. Resultaten visar att vid sidan av ålder påverkar såväl personlighet som hälsa och ekonomi om man är internetanvändare. Ett intressant fynd i de longitudinella uppföljningarna var att användarna i högre utsträckning än icke-användarna bibehöll sin kognitiva förmåga över tid.
Samhällets digitalisering erbjuder nya möjligheter för alla människor men skapar samtidigt problem för många äldre personer, eftersom de är mindre anpassade till de beteendemönster som internetuppkoppling och användande av digitala tjänster innebär. Det finns en risk att vissa hamnar, eller väljer att ställa sig utanför centrala samhällsfunktioner. Med SNAC-IT:s forskning inom området geronteknologi och dess inriktning mot att förbättra situationen just bland den äldre populationen, kan stödåtgärder och en förbättrad samhällsanpassning främjas.
