Svenska nationella studien om åldrande och vård – ett unikt projekt sedan 2001

År 1999 initierade Socialdepartementet ett nationellt projekt för att följa upp och utvärdera äldrevården i Sverige. Projektet fick namnet The Swedish national study on aging and care, SNAC. SNAC omfattar en kvartett forskningscentra som samlar in data i fyra områden i Sverige: Gävleborg-Nordanstig (norra Sverige), Stockholm Kungsholmen (centrala Sverige), Blekinge-Karlskrona och Skåne – fem kommuner (södra Sverige).

Varje område utgör ett separat projekt med skilda forskningsgrupper som ansvarar för datainsamling och analys. Samtliga centra delar dock ett gemensamt upplägg, ett grundläggande protokoll och omfattande samarbete, vilket möjliggör sammanslagning av data för analys av specifika forskningsfrågor. Nya deltagare bjuds in vart sjätte år vilket gör det möjligt att analysera förändringar i folkhälsan hos nya äldre generationer. Upplägget av studien är unikt då den kombinerar två olika perspektiv – åldrande och vård, vilket möjliggör undersökning av behovsutveckling och tjänster för gruppen äldre tillsammans med det faktiska tillgodoseendet av dessa behov genom den offentliga vården samt andra former av vård och tjänster.

Varför en nationell studie av åldrande och vård? I slutet av 1990-talet blev det uppenbart att den globalt ökade livslängden skulle bli en av det senaste halvseklets största landvinningar. Den demografiska utvecklingen mot en äldre befolkning utmanar många delar av samhället över hela världen och särskilt hälso- och sjukvården. Att främja ett hälsosamt åldrande är därför ett av 2000-talets viktigaste åtaganden, och för att lyckas behövs vetenskapligt baserad kunskap om äldres hälsa och vårdbehov. Sålunda är det övergripande målet för SNAC att förbättra vår förståelse av åldrandeprocessen och identifiera förebyggande behandling och strategier för att förbättra hälsa och vård för äldre personer.

Efter två års planerande för att uppnå detta mål började SNAC år 2001 följa personer från relativt ung ålder, 60+, till förekomsten av åtskilliga hälsoutfall via olika hälsotillstånd. Under dessa 20 år har vi utforskat tre huvudsakliga områden som är relevanta ur ett kliniskt perspektiv och ett folkhälsoperspektiv, vilka är nära relaterade.

1. Som forskare undersöker vi utvecklingen från hälsosamt åldrande till sjuklighet och funktionsnedsättning för att upptäcka de huvudsakliga bestämningsfaktorerna för sådana övergångar, vilka innefattar att undersöka inverkan av miljömässiga, sociala och biologiska faktorer på morbiditet, funktionsförmåga och livslängd för de äldre.
2. Som kliniker är vi intresserade av att studera såväl enskilda sjukdomar som mönster av samtidigt förekommande sjukdomar – samsjuklighet, samt att identifiera biologiska, kliniska och sociala markörer under tidiga faser samt progression av sjuklighet.
3. Som befrämjare av folkhälsa fokuserar vi på fysisk och mental funktionsförmåga för att upptäcka inverkan av hälsotillstånd, social miljö och biologiska faktorer för utvecklingen av funktionsnedsättning, och på förståelse av behoven av medicinsk-social vård inklusive formell och informell vård.

Efter 20 år är SNAC-studien mer aktuell än någonsin, tack vare den uppnådda kritiska massan av data och en tillräckligt lång uppföljnings­period. Fortsatt datainsamling möjliggör både att följa förändringar över tid och skillnader mellan generationer. De stora databaserna erbjuder fantastiska möjlig­heter i framtiden:

1. Breddning av våra forskningslinjer för att omfatta prioriteringar av forskning och folkhälsa enligt de lärdomar som covid-19 har gett.
2. Utvidgning av vår databas med längre uppföljningsperioder och inkludering av nya födelsekohorter för att bli representativ för de framtida äldre.
3. Bevakning av förändringar i folkhälsa och behov relaterade till yngre födelsekohorter.
4. Utveckling av nya metoder för analys av resursanvändning och kostnader.
5. Generering av referensstandarder för normalt åldrande, till exempel lungfunktion, kroppsmått och livstillfredsställelse.
6. Gemensamma projekt för relevanta frågor så som multimorbiditet, övergripande hälsobedömning och identifiering av relevanta markörer för biologisk ålder.
7. Upplägg av en gemensam harmoniserad meta-databas som kan erbjudas som modell för andra konsortier som involverar flera databaser.
8. Stärkande av vårt samarbete i Sverige genom deltagande i National e-infrastructure for ageing research, NEAR. NEAR koordinerar 15 större populationsbaserade longitudinella studier av åldrande och hälsa i Sverige, en tvärvetenskaplig resurs som omfattar 180 000 individer i åldrarna 50 år och uppåt som har följts i mellan sju och 40 år.
9. Samarbete med andra konsortier så som EpiHealth, i Sverige och övriga Europa.
10. Främjande av spridning av våra resultat genom regelbundna möten med nationella och lokala myndigheter som svarar för äldrevård.
11. Stödjande av en evidensbaserad äldrevård med huvudsaklig fokus på primärt, sekundärt samt även tertiärt förebyggande åtgärder.