Victoria Stenbäck är lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet. Hon ingår i ett forskarteam lett av professor Jerker Rönnberg, som länge gått i spetsen för svensk 
hörselforskning. Teamet bedriver flera studier kring kognitiv hörselvetenskap och studerar bland annat uppmärksamhet, minne och hur dessa förmågor påverkas av nedsatt hörsel.
Kognitiv hörselvetenskap beskriver och modellerar hjärnans arbete under kognitivt belastande kommunikationssituationer. Forskningsresultaten har bidragit till tillämpningar för både hörapparatindustrin och hörselvården.
I de studier som bedrivs kring hörsel, kommunikation och kognition på Linköpings universitet har det framkommit att det finns samband mellan hörselnedsättning och demens. Långtidsstudien Öra, minne och demens fokuserar främst på hur tal uppfattas i svåra ljudmiljöer där buller av olika slag stör talet. Studien berör också hur hörsel och kognition förändras över tid, hur relationen mellan hörsel och olika kognitiva förmågor ser ut, och hur detta också är kopplat till stigande ålder.
Studien startade redan 2014 och beräknas pågå i 15–20 år. Men än har inte några definitiva resultat kunnat presenteras.
– Vi vet fortfarande inte vad som är hönan och ägget. Vår studie är longitudinell med ett större antal medverkande, både med kognitiv nedsatt förmåga och med hörselvariabler. Vi undersöker förhållandet mellan dessa över tid och i relation till stigande ålder, säger Victoria Stenbäck.
Men deras forskning har visat att sämre hörsel kan kopplas ihop med minskad hjärnvolym, något som i sin tur är associerat med demens. Det är belagt att samma riskfaktorer för demens drabbar personer med hörselnedsättning, exempelvis social isolering, depression och nedsatt fysisk aktivitet.
– Vi vet också att om man sätter in en hörapparat så kan den fungera som en mediator som hjälper till att försena eller förminska riskfaktorerna. Om du har hörselnedsättning och ingen hörapparat, kan du dra dig för att delta i olika tillställningar. Därför kan social isolering motverkas av en hörapparat och är ett bra sätt att undvika att utsätta sig för depression eller social isolering.
En hörapparat kan försena demenssymptom och i förlängningen kan det leda till en ansenlig minskning av antalet som utvecklar demens. Om man kan försena symptomen med cirka fem år finns det forskning som stödjer att det kan leda till 57 procents minskning av antalet demensfall. Men det är inte bara hörselnedsättning som påverkar när man blir äldre. Det är väl känt att äldre har svårt att höra höga ljudfrekvenser som syrsors spelande.
Men det blir även svårt att hänga med i vad små barn säger. Det beror dels på att deras röster ligger på en högre ljudfrekvens men det kan också hänga ihop med att de pratar väldigt snabbt.
– Hjärnan utvecklas på ett annat sätt när vi blir äldre. Det tar längre tid att ta in information, reaktionstiden blir längre – vi blir helt enkelt lite långsammare. Det har dock inget med kapaciteten att göra. Vi blir inte bara fysiskt långsammare utan hjärnans processer saktas också ned.
– Men det här blir inte märkbart förrän vi blir betydligt äldre, För personer som är 60–65 år eller äldre kan det därför börja bli svårt att hänga med i samtal där flera talar eller när det även pågår samtal runt i kring.
Det har alltså inte bara med hörseln att göra. Det handlar om uppmärksamhet och att klara av att sålla bland informationen i det man hör.
– Bland dem jag har träffat i våra studier är det i vissa fall att man tappar motivationen att hänga med. Det blir en situation som är övermäktig och man blir tappad i samtalet.
När det är många som pratar vid en middag och samtal pågår kors och tvärs över bordet, eller när en tv står på eller någon talar i telefon, blir det ett brus. Det här räknas som bullriga miljöer i ljudforskning, precis som när en buss åker förbi och vi inte hör vad någon säger eftersom bussens brus innehåller många frekvenser, bland annat samma frekvens som finns i tal.
Olika typer av hörselnedsättning gör att man tappar olika delar av frekvensområdet som tal ligger inom. För en del försvinner vissa konsonantljud som s, f och k. De här konsonanterna är viktiga för att vi ska kunna uppfatta ord och kan göra att man missar början av ord. Då måste man använda sig av kontexten för att hänga med, det blir jobbigare att pussla ihop det som saknas och förstå vad som sägs.
– Det är lättare att prata med någon som sitter mittemot för då har man fullt fokus på ansiktets uttryck, läppar och kroppsspråk. Vår kommunikation är ju så mycket mer än bara språket och orden vi säger. Det är hur vi säger dem, hur vi ser ut och gestikulerar när vi säger dem.
Foto: MED-EL
Bör man undersöka sin hörsel om syrsorna har tystnat?
– Ja, och ju tidigare dess bättre. Om hjärnan går miste om information i form av vissa ljud kommer den inte att bearbeta dem. Banorna i hjärnan blir oanvända och slutar fungera. Om vi avhjälper det med en hörapparat är hjärnan så fantastiskt att den kan återskapa banorna och bygga nya, även fast man är äldre. När hjärnan får tillgång till information igen kan det verka överväldigande att höra saker vi inte hört på länge, till exempel vad barnbarnen säger.
