Foto: Mostphotos

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården bedrivs, enligt en avhandling från Högskolan Väst.

Under de senaste årtiondena har e-hälsa fått en allt mer central roll i hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om patientportaler, videomöten och interna digitala system för kommunikation och dokumentation.

Thomas Sjöström har i sin avhandling studerat hur den digitala omställningen fungerar i primärvården på landsbygden. Han har intervjuat 33 personer som arbetar inom vården och 14 patienter 65 år eller äldre på två vårdcentraler i svenska landsbygdskommuner.

Resultaten visar att utveckling inom e-hälsa inte kommer automatiskt av rätt teknik och utbildning. Förutsättningarna på platsen spelar stor roll. På landsbygden kan det handla om långa avstånd, ålder på patienterna och begränsade resurser. Sådana faktorer påverkar hur behoven på vårdcentralen ser ut, hur personalen lär sig och hur digitala verktyg faktiskt används.

I en delstudie beskriver både vårdpersonalen och de äldre patienterna hur vårdcentralen är ett högt värderat socialt rum, en plats för både formella och informella möten. Båda sidorna ser fysiska vårdmöten som ideal, medan digitala möten betecknar opersonlighet och avstånd.

Lärandet av e-hälsa sker i detta sammanhang av sociala relationer, normer och lokala behov.

– Vi kan inte införa ny teknik och tro att den ska fungera likadant överallt. Vi måste förstå hur personalen ser på e-hälsa och de uppfattar patienternas vilja och förmåga att använda digitala tjänster. Om de till exempel antar att äldre patienter inte har digital vana kan det påverka vilka tjänster de vill erbjuda. Det kan begränsa både användning och lärande, säger Thomas Sjöström, som disputerade vid Högskolan Väst, i ett pressmeddelande.

Han tror inte att utveckling inom e-hälsa kommer genom hårdare krav på digitalisering, generella mål för vilka verktyg som ska användas eller hur många vårdbesök som ska vara digitala. I stället behövs mer dialog mellan beslutsfattare och vårdverksamheter.

– När vårdcentralen ses som mer än en byggnad, som en levande del av lokalsamhället, blir det också tydligt att lärande om e-hälsa är något som växer fram i samspelet mellan människor, teknik och plats, säger Thomas Sjöström.

Läs avhandlingen

Thomas Sjöström (2026). Learning in place: Workplace affordances for e-health in rural primary care. Doktorsavhandling. Högskolan Väst.

Relaterat

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Detta kan öka risken för delirium efter operation

Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt…

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…

Fler nyheter

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.

Porträttbild på Sara Henricsson

Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende

Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…