Foto: Mostphotos

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården bedrivs, enligt en avhandling från Högskolan Väst.

Under de senaste årtiondena har e-hälsa fått en allt mer central roll i hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om patientportaler, videomöten och interna digitala system för kommunikation och dokumentation.

Thomas Sjöström har i sin avhandling studerat hur den digitala omställningen fungerar i primärvården på landsbygden. Han har intervjuat 33 personer som arbetar inom vården och 14 patienter 65 år eller äldre på två vårdcentraler i svenska landsbygdskommuner.

Resultaten visar att utveckling inom e-hälsa inte kommer automatiskt av rätt teknik och utbildning. Förutsättningarna på platsen spelar stor roll. På landsbygden kan det handla om långa avstånd, ålder på patienterna och begränsade resurser. Sådana faktorer påverkar hur behoven på vårdcentralen ser ut, hur personalen lär sig och hur digitala verktyg faktiskt används.

I en delstudie beskriver både vårdpersonalen och de äldre patienterna hur vårdcentralen är ett högt värderat socialt rum, en plats för både formella och informella möten. Båda sidorna ser fysiska vårdmöten som ideal, medan digitala möten betecknar opersonlighet och avstånd.

Lärandet av e-hälsa sker i detta sammanhang av sociala relationer, normer och lokala behov.

– Vi kan inte införa ny teknik och tro att den ska fungera likadant överallt. Vi måste förstå hur personalen ser på e-hälsa och de uppfattar patienternas vilja och förmåga att använda digitala tjänster. Om de till exempel antar att äldre patienter inte har digital vana kan det påverka vilka tjänster de vill erbjuda. Det kan begränsa både användning och lärande, säger Thomas Sjöström, som disputerade vid Högskolan Väst, i ett pressmeddelande.

Han tror inte att utveckling inom e-hälsa kommer genom hårdare krav på digitalisering, generella mål för vilka verktyg som ska användas eller hur många vårdbesök som ska vara digitala. I stället behövs mer dialog mellan beslutsfattare och vårdverksamheter.

– När vårdcentralen ses som mer än en byggnad, som en levande del av lokalsamhället, blir det också tydligt att lärande om e-hälsa är något som växer fram i samspelet mellan människor, teknik och plats, säger Thomas Sjöström.

Läs avhandlingen

Thomas Sjöström (2026). Learning in place: Workplace affordances for e-health in rural primary care. Doktorsavhandling. Högskolan Väst.

Relaterat

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…

Fler nyheter

Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor

Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära…

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…