Foto: Mostphotos

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården bedrivs, enligt en avhandling från Högskolan Väst.

Under de senaste årtiondena har e-hälsa fått en allt mer central roll i hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om patientportaler, videomöten och interna digitala system för kommunikation och dokumentation.

Thomas Sjöström har i sin avhandling studerat hur den digitala omställningen fungerar i primärvården på landsbygden. Han har intervjuat 33 personer som arbetar inom vården och 14 patienter 65 år eller äldre på två vårdcentraler i svenska landsbygdskommuner.

Resultaten visar att utveckling inom e-hälsa inte kommer automatiskt av rätt teknik och utbildning. Förutsättningarna på platsen spelar stor roll. På landsbygden kan det handla om långa avstånd, ålder på patienterna och begränsade resurser. Sådana faktorer påverkar hur behoven på vårdcentralen ser ut, hur personalen lär sig och hur digitala verktyg faktiskt används.

I en delstudie beskriver både vårdpersonalen och de äldre patienterna hur vårdcentralen är ett högt värderat socialt rum, en plats för både formella och informella möten. Båda sidorna ser fysiska vårdmöten som ideal, medan digitala möten betecknar opersonlighet och avstånd.

Lärandet av e-hälsa sker i detta sammanhang av sociala relationer, normer och lokala behov.

– Vi kan inte införa ny teknik och tro att den ska fungera likadant överallt. Vi måste förstå hur personalen ser på e-hälsa och de uppfattar patienternas vilja och förmåga att använda digitala tjänster. Om de till exempel antar att äldre patienter inte har digital vana kan det påverka vilka tjänster de vill erbjuda. Det kan begränsa både användning och lärande, säger Thomas Sjöström, som disputerade vid Högskolan Väst, i ett pressmeddelande.

Han tror inte att utveckling inom e-hälsa kommer genom hårdare krav på digitalisering, generella mål för vilka verktyg som ska användas eller hur många vårdbesök som ska vara digitala. I stället behövs mer dialog mellan beslutsfattare och vårdverksamheter.

– När vårdcentralen ses som mer än en byggnad, som en levande del av lokalsamhället, blir det också tydligt att lärande om e-hälsa är något som växer fram i samspelet mellan människor, teknik och plats, säger Thomas Sjöström.

Läs avhandlingen

Thomas Sjöström (2026). Learning in place: Workplace affordances for e-health in rural primary care. Doktorsavhandling. Högskolan Väst.

Relaterat

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Äldre kvinna provar VR-glasögon

Ny teknik påverkar våra relationer

Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks…

Fler nyheter

Ny studie: Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer…

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…