Foto: Mostphotos

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården bedrivs, enligt en avhandling från Högskolan Väst.

Under de senaste årtiondena har e-hälsa fått en allt mer central roll i hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om patientportaler, videomöten och interna digitala system för kommunikation och dokumentation.

Thomas Sjöström har i sin avhandling studerat hur den digitala omställningen fungerar i primärvården på landsbygden. Han har intervjuat 33 personer som arbetar inom vården och 14 patienter 65 år eller äldre på två vårdcentraler i svenska landsbygdskommuner.

Resultaten visar att utveckling inom e-hälsa inte kommer automatiskt av rätt teknik och utbildning. Förutsättningarna på platsen spelar stor roll. På landsbygden kan det handla om långa avstånd, ålder på patienterna och begränsade resurser. Sådana faktorer påverkar hur behoven på vårdcentralen ser ut, hur personalen lär sig och hur digitala verktyg faktiskt används.

I en delstudie beskriver både vårdpersonalen och de äldre patienterna hur vårdcentralen är ett högt värderat socialt rum, en plats för både formella och informella möten. Båda sidorna ser fysiska vårdmöten som ideal, medan digitala möten betecknar opersonlighet och avstånd.

Lärandet av e-hälsa sker i detta sammanhang av sociala relationer, normer och lokala behov.

– Vi kan inte införa ny teknik och tro att den ska fungera likadant överallt. Vi måste förstå hur personalen ser på e-hälsa och de uppfattar patienternas vilja och förmåga att använda digitala tjänster. Om de till exempel antar att äldre patienter inte har digital vana kan det påverka vilka tjänster de vill erbjuda. Det kan begränsa både användning och lärande, säger Thomas Sjöström, som disputerade vid Högskolan Väst, i ett pressmeddelande.

Han tror inte att utveckling inom e-hälsa kommer genom hårdare krav på digitalisering, generella mål för vilka verktyg som ska användas eller hur många vårdbesök som ska vara digitala. I stället behövs mer dialog mellan beslutsfattare och vårdverksamheter.

– När vårdcentralen ses som mer än en byggnad, som en levande del av lokalsamhället, blir det också tydligt att lärande om e-hälsa är något som växer fram i samspelet mellan människor, teknik och plats, säger Thomas Sjöström.

Läs avhandlingen

Thomas Sjöström (2026). Learning in place: Workplace affordances for e-health in rural primary care. Doktorsavhandling. Högskolan Väst.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…

Fler nyheter

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.