Åldrandet är inbyggt men kan fördröjas

Genom hela sin historia har människan sökt ungdomens källa. Men vad innebär det? Vill vi bli unga igen? Vill vi åldras, fast långsammare, eller vill vi vara gamla men friska? Kanske odödliga?

– Människan har länge fört ett krig mot åldrande, säger Suresh Rattan, professor och biogerontolog vid Århus universitet i Danmark, som själv har en homeodynamisk, holistisk syn på åldrandet.

Åldrandet börjar enligt Suresh Rattan efter den tid som en art behöver för att fullfölja sitt nödvändiga livsspann i sin naturliga miljö. För människor är det vid cirka 45 års ålder. Men vad är det som gör att vi och allt annat levande åldras och dör?

– En sak är säker, det finns inte en speciell åldrandegen, som har till syfte att orsaka åldrande och död, utan allt i kroppen åldras, säger Suresh Rattan.

Det är en kombination av gener, miljön, såväl som tillfälligheter, som bestämmer åldrandet och livslängden hos en organism. Celler i kroppen
utsätts ständigt för olika typer av skador som orsakas både av reaktiva syreföreningar, av näringskomponenter som exempelvis glukos i kombination med fria radikaler och av spontana förändringar i biokemiska processer som försämrar cellens funktion.

Åldrandet sker individuellt och är mycket heterogent. Till exempel åldras män och kvinnor, och även olika delar av kroppen på olika sätt. Till och med på cellnivå och molekylnivå skiljer sig åldrandeprocessen åt. Men man vet att skador på molekylnivå inträffar konstant och att de ökar med stigande ålder.

Centralt i Suresh Rattans forskning om de biologiska orsakerna till åldrande är begreppet hormesis, en process i en cell eller i en organism som reagerar på exponering för ett ämne eller ett tillstånd. Enligt biogerontologin är stress själva principen för liv.

En utgångspunkt är att en låg grad av självvald stress är bra för hälsan och motverkar åldrande. Genom denna milda stress, till exempel i form av motion, kryddor som curcumin från gurkmeja eller genom fasta störs cellerna, vilket aktiverar immunförsvaret. Detta stärker oss, motverkar åldrande och resulterar i biologiska fördelar. Det handlar enligt Suresh Rattan om att skapa en balans mellan de skador som uppstår i cellerna och deras reparations- och underhållsmekanismer.

Enligt Suresh Rattan är grundstenarna för god hälsa enkla: mat, fysisk aktivitet och psykiskt och socialt engagemang. Att även ha mål i livet, känna tacksamhet, ha en respekt för planeten och en tro på en högre makt anses påverka både vår hälsa och även vår uppfattning om den i en positiv riktning.

Det finns olika sätt att förhålla sig till begreppet hälsa. Suresh Rattan definierar det som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välmående och inte enbart som frånvaro av sjukdom. Men han talar också om hälsa i termer av aktiviteter i det dagliga livet, ADL.

Enligt den idealistiska definitionen innebär hälsa att ha ett absolut fysiskt och psykiskt oberoende i dagliga aktiviteter, medan Suresh Rattan förespråkar en mer pragmatisk och realistisk definition, där man beskriver hälsa som att ha tillräckligt fysiskt och psykiskt oberoende när det gäller dagliga aktiviteter. Man kan alltså även vid sjukdom och funktionshinder uppleva positiva känslor kring sitt välmående.