Index för samhällets åldrandeberedskap

Hartford aging index är ett verktyg som syftar till att kunna hjälpa länder att utveckla politiska reformer för att möta de utmaningar och möjligheter som en snabbt åldrande befolkning ger. Indexets bedömning av ett samhälles åldrandeberedskap baseras på fem indikatorer: trygghet/säkerhet (sociala trygghetssystem och fysisk säkerhet), produktivitet och engagemang i arbetskraften, välbefinnande, sammanhållning (mellan generationer, social anknytning) och jämlikhet (som mäter klyftor i välbefinnande och ekonomisk trygghet). För varje indikator bedöms ekonomiska, hälso- och sociala åtgärder. Därför beaktas hälsa inom varje indikator och är särskilt starkt viktad under ’välbefinnande’.

Indexet introducerades för första gången vid IAGG:s världskongress i San Fransisco 2017 och jämför USA och Japan med ett antal europeiska länder. Data kommer främst från amerikanska Health and retirement study, HRS, Survey of health, ageing and retirement in Europe, Share, och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Uppbyggnaden av Hartford aging index tillåter också mätning av ett lands utveckling inom de olika indikatorområdena.

I den aktuella, totala sammanvägningen av indexet som John Rowe presenterade vid sin välbesökta föreläsning på IAGG-ER-konferensen toppade Norge listan med Sverige som tvåa, följt av USA, Nederländerna och Japan. Mot bakgrund av vårt lands relativa välstånd och generellt välutbyggda sociala trygghetssystem ger Sveriges höga placering måhända inte anledning att höja på ögonbrynen, men i en djupare analys av de olika indikatorerna finns ändå utrymme för förbättring.

– Sett över de fem stora områdena är Sverige naturligtvis bland de bästa i den grupp av länder som vi studerar. Men ett område där Sverige inte gör särskilt bra ifrån sig är sammanhållning – det vill säga förhållandet mellan familjegenerationer till varandra, som traditionellt har utgjort det sociala säkerhetsnätet, och förhållandet mellan olika åldersgrupper. Det verkar finnas mer spänning mellan äldre och medelålders personer, en slags kamp om begränsade resurser. Medelålders människor tycker att de äldre får för mycket, och de äldre upplever att de inte får sin rättvisa andel. Vissa länder verkar ha löst den spänningen bättre än andra. Det är ett område där Sverige inte gör hemskt dåligt ifrån sig, men landet klarar sig verkligen inte så bra som det gör i de andra delarna av vårt index, till exempel när det gäller produktivitet, ekonomisk trygghet och livslängd.

Finns det ur det perspektivet några lärdomar för svenska politiker att dra från resultatet i indexet?

– Det finns det absolut. Men jag kommer från New York, jag är inte här för att berätta för människor i Sverige hur de ska utveckla sin politik. Jag förstår inte kulturen och talar inte ens språket, så det skulle vara dumt att ens försöka. Jag tror att vad man kan göra är att titta på våra resultat, titta på andra nordiska länder som gör bättre resultat på området och säga: Ok, vad gör X-land som vi kan göra som skulle ge oss ett bättre resultat?

Jag antar att det inom varje område finns något för olika länder att arbeta med, och jämföra med hur andra länder gör, men finns det något på ett mer generellt plan som du skulle rekommendera samhällen att ta itu med, med hänsyn till att stärka möjligheterna för en ökande åldrad befolkning?

– Ja, det tror jag att det finns. Jag tror att vi kan lära av miljörörelsen här. Vad som har hänt är att i nästan alla länder finns en inställning som säger att innan vi genomför någon större åtgärd, så måste vi göra en miljökonsekvensstudie. Utfallet kanske inte visar någon effekt, det kan till och med vara negativt och ändå inte stå i vägen för att bygga den där vägen, till exempel. Men vi markerade åtminstone i den rutan och gjorde studien.

– Vårt index ger länder en möjlighet att säga: Innan vi introducerar någon ny politisk inriktning eller genomför en reform kommer vi att göra en åldrande samhälles-utvärdering, för att se om detta förbättrar situationen eller flyttar oss åt fel håll jämfört med vartåt vi strävar. Det vore en rutinmässig strategi som jag tror skulle vara fördelaktig.