Så kan rekommendationerna till kommunerna sammanfattas i en forskarrapport om konkurrens i äldreomsorgen som gjorts på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, vid finansdepartementet.
Henrik Jordahl. Foto: Karl Gabor
Äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatiseringar, och ett huvudargument är att det i detta fall är bra att separera myndighetsutövning och tjänsteproduktion, enligt rapportförfattarna och forskarna i nationalekonomi Mats Bergman vid Södertörns högskola och Henrik Jordahl vid Institutet för näringslivsforskning.
Samtidigt är en av de största förändringarna med valfriheten att det blir biståndsbedömarna som bestämmer vad omsorgen kommer att kosta, där kostnaderna tidigare hölls tillbaka genom politiska beslut om budgettilldelning. Nu hamnar biståndsbedömarna i kläm mellan politiska krav på kostnadskontroll och professionella och lagstadgade krav på god omsorg, vilket i förlängningen kan leda till att deras självständiga ställning hotas.
– Det vore allvarligt om biståndsbedömarna skulle förlora sitt oberoende, i synnerhet som en annan utmaning för dem är att balansera äldres berättigade krav på relevant information om olika utförare, och utförarnas rätt att behandlas sakligt och konkurrensneutralt, varnar forskarna.
Lösningen är att separera biståndsbedömningen från kontrollen av utförarna. Och att biståndsbedömarna ges rätt att granska kontrollarbetet. Att äldre väljer ska förbättra kvaliteten, det är själva tanken med valfriheten, även om forskningen ännu inte är helt säker på om detta stämmer. Kvalitetshöjande kan det även vara om kommunerna har en viss överkapacitet på boendeplatser så att utförarna måste anstränga sig för att få full beläggning.
– En intressant modell, som tillämpas av några kommuner, är att slussa icke-väljare till den utförare som har hållit högst kvalitet perioden innan, i stället för till de äldreboenden som har tomma platser därför att de har valts bort.
Mats Bergman. Foto: Anna Hartvig
Kommunernas kvalitetskontroller behövs särskilt på äldreboenden, där det är svårare att flytta om man inte är nöjd. Krav på dokumenterade arbetsprocesser kan i förväg stoppa oseriösa aktörer, men därefter bör inspektionerna flytta fokus från ”pappren till verkligheten” så att granskning görs av exempelvis äldres upplevda nöjdhet eller frånvaro av trycksår, fallskador och undernäring.
Elektroniska mätningar av utförda hemtjänsttimmar är ett allt vanligare sätt att kontrollera. Men det är lätt att överskatta besparingarna och på många håll i landet har kommuner i gengäld tvingats höja ersättningen för att utförarna ska gå runt. Så rådet till kommuner som vill införa valfrihet är:
– Tänk igenom hur valfrihetssystemets design påverkar utförarna och därigenom budgetutfallet.
ESO-rapporten heter Goda år på ålderns höst?
(Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2014:1)
I ungefär varannan kommun kan man välja hemtjänstutförare och i var tredje finns äldreboenden i privat regi. Frågan är om kommunernas varierande inställning till marknadiseringen innebär ojämlika villkor för äldre människor i olika kommuner och med olika social bakgrund.
De omkring 270 nya vårdcentraler som etablerats i och med vårdvalsreformen inom primärvården har mest gynnat dem som har mindre vårdbehov. För äldre med komplexa behov har det blivit svårare med samordning av vården.
Omsorgsforskaren Marta Szebehely ser mest problem med den privata närvaron inom äldreomsorgen, medan nationalekonomen Mats Bergman anser att konkurrensen har ökat lyhördheten gentemot äldre och anhöriga.
Det kan bli oroligt när privatdrivna äldreboenden tas tillbaka i kommunal regi. Nu vill en forskargrupp bidra med kunskap som kan göra återgången smidigare. Johan Berlin.
