Omsorgens marknad (#1/18)

Konkurrens och valfrihet inom äldreomsorgen går hand i hand med vinster och kvalitet.

Omsorgens marknad klyver landet

Sedan tidigt 1990-tal har konkurrens och valfrihet varit ledord inom äldreomsorgen. Vid sidan av kommunernas egna verksamheter finns privata företag och ideella organisationer som erbjuder olika välfärdstjänster. Men vad säger forskningen om konkurrensen och valfriheten? Vilka vinster och förluster finns det?

Valfrihetssystem i Sveriges kommuner november 2017 Källa: SKL

Med kommunal upphandling och/eller fri etablering genom så kallade valfrihetssystem finns nu möjligheten att i mer än hälften av landets 290 kommuner själv välja hemtjänst eller särskilt boende.

Förutom möjligheten att välja utförare är tanken bakom konkurrensutsättningen av tidigare monopolverksamheter bland annat att uppnå ökad effektivitet samt ge större utrymme för innovationer.

Hand i hand med konkurrens och valfrihet går begrepp som kvalitet och vinster i välfärden och i takt med omsorgens marknadisering har kritiken mot vad som ses som konkurrensens negativa konsekvenser ökat. De stora vinsterna hos välfärdsföretagen har i debatten ställts mot exempel på undermålig vård och omsorg.

Det är mot den bakgrunden som detta tema lyfter fram den viktiga forskning som berör valfrihet och konkurrens, vinster och kvalitet inom vården och omsorgen om äldre personer.

Artiklar i temat

Olika mycket privatisering i kommunerna

I ungefär varannan kommun kan man välja hemtjänstutförare och i var tredje finns äldreboenden i privat regi. Frågan är om kommunernas varierande inställning till marknadiseringen innebär ojämlika villkor för äldre människor i olika kommuner och med olika social bakgrund.

Har vårdvalsreformen skapat ojämlikhet?

De omkring 270 nya vårdcentraler som etablerats i och med vårdvalsreformen inom primärvården har mest gynnat dem som har mindre vårdbehov. För äldre med komplexa behov har det blivit svårare med samordning av vården.

Forskarna som är för och emot privatisering

Omsorgsforskaren Marta Szebehely ser mest problem med den privata närvaron inom äldreomsorgen, medan nationalekonomen Mats Bergman anser att konkurrensen har ökat lyhördheten gentemot äldre och anhöriga.

Inte alltid tryggt återgå i kommunal regi

Det kan bli oroligt när privatdrivna äldreboenden tas tillbaka i kommunal regi. Nu vill en forskargrupp bidra med kunskap som kan göra återgången smidigare. Johan Berlin.

Så tillkom omsorgens marknad

Kostnadskris och effektivitetskrav men också ideologiska motiv och ett fackligt lappkast låg bakom den utveckling som ledde fram till att marknadslösningar infördes inom äldreomsorgen i början av 1990-talet.

Marknadiseringen ger de äldre mer makt

I sin nyligen publicerade avhandling har forskaren Linda Moberg studerat marknadiseringens påverkan på äldreomsorgens styrning och organisation samt relationen mellan brukarna, personalen och staten/kommunerna.

Utvecklingen av omsorgen drivs inte av kunskap

När äldreomsorgen styrs av marknadens villkor drivs utvecklingen inte av kunskap, evidens eller beprövad erfarenhet utan snarare av påstådda effekter.

Äldre tycker att inflytande är viktigare än valfrihet

Äldre vill självklart välja i hemtjänsten – men hellre bestämma över innehållet än vilken utförare det ska vara. Det visar en utvärdering i Stockholm, som har flest privata utförare i landet.

Konkurrensen sätter kvalitet på agendan

Kvalitetskontroller är en nödvändig del i marknadiseringen och gör vården och omsorgen mer likvärdig för alla. Men de behöver hanteras på ett bättre sätt för att inte minska utrymmet för innovativa lösningar.

Allt fler använder rutavdrag

Det är bland äldre och höginkomsttagare som de ökade köpen av hushållsnära tjänster är tydligast. Det framgår av en forskarrapport om den växande marknaden med rut- och omsorgstjänster för äldre som gjorts med stöd av Kommunalarbetarförbundet.