I takt med att äldreboenden läggs ut på entreprenad blir det sannolikt allt vanligare att kommunerna också tar tillbaka driften från entreprenörerna. Orsaken kan bero på missnöje med kvaliteten, att kontraktstiden löper ut och att inga entreprenörer uppfyller kraven i en ny upphandling eller att den politiska majoriteten förändras i kommunen. Återgången kallas backsourcing.
Johan Berlin. Foto: Pontus Corneliusson
– Eftersom det blir vanligare att kommunerna outsourcar driften av sina äldreboenden så blir det också vanligare med backsourcing. Men forskningsmässigt vet vi inte mycket om fenomenet, säger Johan Berlin, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst som leder studien tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet.
Forskarlaget ska djupstudera tre till fyra äldreboenden före och efter att de har återgått i kommunal regi. En enkätstudie görs också till landets samtliga kommuner. Bland annat ska forskarna ta reda på hur de boende och personalen påverkas av växlingen, om äldreboendena blir bättre eller sämre, driften dyrare eller billigare, kommunernas kontroll större eller mindre.
– Det är en villfarelse att tro att allt ska bli som förr och att äldreboendet återgår i kommunens stabila och trygga famn. Risken för turbulens är stor när en ny ledning snabbt ska sätta sig in i verksamheten och äldre och deras anhöriga tvingas ut i ovisshet när personal kanske slutar och aktiviteter ställs in.
– Vi hoppas kunna bidra med kunskap för att göra övergångarna smidigare, vilket i förlängningen gör det bättre för de äldre.
Det är, enligt Johan Berlin, första gången som en sådan här systematisk studie görs av återgångar till egenregi inom offentlig verksamhet. Internationell forskning finns men går inte att överföra direkt på svenska och nordiska förhållanden, bland annat på grund av att vår offentliga omsorg finansieras med allmänna medel, jämfört med i många andra länder där omsorgen sköts av anhöriga.
Förutom äldreboenden ska forskarna även studera anläggningsboenden och ambulansverksamhet. – Verksamheterna har valts för att de angår många, är samhällsrelevanta, pågår dygnet runt och är personalintensiva. De kan också ses som kärnverksamheter i välfärdssektorn.
Studien heter Backsourcing – när offentlig verksamhet återgår i egen regi och finansieras
med 4,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. År 2021 ska resultaten vara klara.
I ungefär varannan kommun kan man välja hemtjänstutförare och i var tredje finns äldreboenden i privat regi. Frågan är om kommunernas varierande inställning till marknadiseringen innebär ojämlika villkor för äldre människor i olika kommuner och med olika social bakgrund.
De omkring 270 nya vårdcentraler som etablerats i och med vårdvalsreformen inom primärvården har mest gynnat dem som har mindre vårdbehov. För äldre med komplexa behov har det blivit svårare med samordning av vården.
Omsorgsforskaren Marta Szebehely ser mest problem med den privata närvaron inom äldreomsorgen, medan nationalekonomen Mats Bergman anser att konkurrensen har ökat lyhördheten gentemot äldre och anhöriga.
Kostnadskris och effektivitetskrav men också ideologiska motiv och ett fackligt lappkast låg bakom den utveckling som ledde fram till att marknadslösningar infördes inom äldreomsorgen i början av 1990-talet.
