Konceptbaserade äldreboenden förbryllar

En 87-åring som på grund av omfattande vårdbehov får rätt att flytta in på särskilt boende kan ta ställning till att flytta till ett boende med speciell inriktning, exempelvis från vårdföretaget Attendo:

Vi har skapat olika former av livsstilsboenden, där vi anpassar verksamheten efter ett specifikt koncept som präglar hela verksamheten. Vi har tre olika livsstilskoncept: Utevistelse & Trädgård, Kultur & Nöje och Sport & Spa.

Vad är logiken bakom dessa boendens framväxt? I forskningsprojektet Äldreomsorg med inriktning och profil har vi intervjuat chefer, konceptutvecklare, personal och äldre och även genomfört deltagande observationer vid äldreboenden som drivs utifrån olika koncept.

Vi har valt att ändå hålla det ganska neutralt så att det är ett vanligt hem. Inte för mycket utstyrsel eller rysch och pysch utan ganska neutralt och där har vi ju också jobbat under hela året med att ta fram tre möbel- och inredningsmanualer för respektive koncept. Jag gjorde en undersökning först bland många brukare och närstående och visade jättemånga bilder på olika inredningar, på olika färger, stilar – vad tycker man om? Och av det valde jag ut tre färger som jag har använt. Så ett koncept har rött, ett har grönt och ett går mer mot turkos.

För äldreboenden med konceptet Utevistelse & trädgård har företaget tagit fram anpassade fototapeter och möbler med naturinspirerat mönster och utemiljön måste innehålla ett utegym, en grillplats och en pergola eller ett växthus.

Boenden med Kultur & nöje-koncept ska ha bibliotekshörna, samlingssal och inreda med konceptanpassade tapeter med musikinspirerat mönster. Konceptboenden är också, via central styrning, ålagda att uppmärksamma samma temadagar och temaveckor. Både i Malmö och Vällingby uppmärksammas därför fotens dag den 18 februari och massagens dag den 12 maj.

På en marknad är det ofta logiskt att standardisera produkter och tjänster, eftersom en kund som en gång köpt en vara kan förvänta sig en likadan. Men en person som bor på ett äldreboende i Malmö kommer sannolikt aldrig att bo på ett boende i Stockholm och kommer aldrig att bli varse att möbler och aktiviteterna där är likadana som i Malmö. Så varför denna standardisering av inredning och aktiviteter?

Våra observationer vid ett Sport & spa-boende visar att det är svårt att iscensätta koncept som bygger på livsstil och intressen i verksamheter där de boende är sjuka och har stora omsorgsbehov. Boendet erbjöd jämförelsevis mycket aktiviteter och en del av dessa var enligt veckoschemat listade som delar av Sport & spa-konceptet. Samtidigt hade ingen av de hyresgäster vi talade med sökt sig till Attendo-boendet på grund av dess inriktning och många kände inte ens till att boendet hade ett Sport & spa-koncept. De hade flyttat till boendet av andra skäl.

Det var också svårt att skilja ut konceptbaserade aktiviteter från aktiviteter som förekommer på del flesta äldreboenden såsom fotvård, nagelvård, frågesport, ballong-tennis, utflykter etc. Är sitt-zumba och gemensamt tv-tittande på fotboll sportaktiviteter? Är juiceprovning och nagelvård spa-aktiviteter? Ett Sport & spa-boende kan ha schemalagda spa-aktiviteter varje vecka, men detta kan betyda allt från nagelvård till filmvisning med chips.

Varför standardiseras interiör och aktiviteter? Å ena sidan kan centralt styrda koncept ses som en slags motor och garant för att ha ett genomtänkt upplägg och en viss nivå på de sociala aktiviteterna. Så verkade konceptet delvis fungera på det Attendo-boende vi observerade. Man hade förhållandevis mycket aktiviteter och ett ambitiöst upplägg, troligen som ett åtagande om att följa konceptet.

Å andra sidan kan likformiga tapeter, möbler, attribut, anslag och instagrambilder ses som ett sätt att synliggöra eller rent av ”göra” livsstilskonceptet åt de boende och deras anhöriga. Risken med detta är att äldreboenden skapar en skenbild av verksamhetens vardag, där omfattningen av omsorgsbehoven döljs bakom en yta av aktiv livsstil. Bilden av en aktiv livsstil appellerar troligen till anhöriga, som ofta frågar om sociala aktiviteter, men risken är att presentationer som attraherar anhörigas intresse och verksamhet som fyller de boendes behov blir två olika saker.

Om äldre i dagsläget inte söker sig till särskilda boenden med livsstilskoncept utifrån ett intresse för själva inriktningen, varför finns det då boenden med inriktningar? Vi menar att marknadiseringen inom det svenska omsorgssystemet är en förklaring till de konceptbaserade boendenas uppkomst. ”Att individer ges möjlighet att välja och främja mångfald bland utförare är i linje med socialtjänstlagens delaktighet och medinflytande”, skriver Socialstyrelsen i en kommentar till lagen om valfrihet.

Det finns idéer och bestämmelser om valfrihet på en äldreboendemarknad, men vad ska mångfaldens skillnader bestå i? Äldreomsorgen ska, som del av den svenska välfärdsmodellen, främja jämlikhet i levnadsvillkor och samtidigt tillhandahålla en individanpassad omsorg. Oavsett om en person bor på ett privat eller kommunalt äldreboende har alla samma rätt till städning, tvätt, måltider, personlig omvårdnad, sjukvård utifrån behov.

Alla boenden ska ge en individanpassad omsorg och värdegrundens mål om värdighet och välbefinnande gäller för alla. Kostnaden som den enskilde betalar för vård och omsorg på äldreboende regleras i socialtjänstlagens bestämmelser om högkostnadsskydd.

Äldreboenden kan alltså inte utmärka sig genom att erbjuda vare sig lågprisomsorg eller en lyxigare tillvaro i utbyte mot en högre avgift, även om vissa skillnader kan skapas utifrån bostadsstandard, hyresnivåer och möjlighet att köpa tilläggstjänster enligt rut. Variationer i standard och avgifter är en självklarhet i de flesta länder, men inte i Sverige.

Konceptbaserade boenden kan i relation till detta ses som ett sätt att marknadsföra äldreboenden som unika och attraktiva. Denna differentiering, som brukar benämnas brand management, underlättas av den tydligheten som den centrala styrningen av utseende och aktiviteter skapar.

Återigen finns det en dubbelhet att fundera över: å ena sidan kan beskrivningar av äldreboenden som en plats där det pågår många spännande aktiviteter motverka överdrivna skräckbilder om vanvård och misär, samtidigt kan dessa budskap appellera till allas vår önskan om att livets sista boning ska vara en rolig plats.

Konceptbasering kan förstås som en logisk utveckling i ett system som betonar valfrihet, samtidigt som så mycket måste vara detsamma. Standard och kostnad för den enskilde ska i princip inte skilja sig inom en och samma kommun, men om alla äldreboenden är lika så finns det ingen logisk poäng med att kunna välja utifrån något annat kriterium än närhet och erfarenhet eller rykte om att ett ställe fungerar väl. Och om man tillåts och uppmanas att välja måste alternativen skilja sig åt. Annars infinner sig frågan: Vad ska valfriheten och mångfalden vara till för?