Attraktivt och hållbart arbete i äldreomsorgen

Arbete inom äldreomsorgen borde vara det mest attraktiva som finns, men vi vet att den svenska äldreomsorgen inte alltid beskrivs så. Rekryteringsproblematiken med en hög sjukfrånvaro, väntade pensionsavgångar och en hög chefsrörlighet är exempel på utmaningar som dagens äldreomsorg har att hantera. Det är angeläget att hitta nya lösningar för att attrahera fler yngre till olika uppdrag inom välfärdens olika arbetsområden.

I Göteborgs stad uppmärksammades behovet av ”hållbara” medarbetare och en hälsofrämjande organisering i samband med arbetsmiljöarbetet i början av 2016. En ny handlingsplan för arbetsmiljö togs fram under mottot att skapa en attraktiv hemtjänst. Centralt beslutades bland annat att ett nytt bemanningssystem skulle införas. Samtidigt gjordes en satsning på fysisk aktivitet på betald arbetstid. Genom projektet Hållbar organisering för en attraktiv hemtjänst har implementeringen av den nya handlingsplanen följts i några utvalda hemtjänstområden.

Inledningsvis erbjöds drygt 300 anställda i sex olika hemtjänstdistrikt att svara på en omfattande enkätstudie. I samband med det gavs de också möjlighet att genomgå en hälsoprofil bestående av cykeltest och ett personligt samtal om den egna hälsan, kost- och motionsvanor. Parallellt genomfördes enskilda intervjuer med hälsoutvecklare och chefer på olika nivåer – totalt 16 personer. I nästa steg genomfördes fem olika kreativa verkstäder med vård- och omsorgspersonal – totalt 78 personer – och efter en upprepad enkätstudie och uppföljning av verkstäderna genomfördes dessutom sex fokusgrupper med vård- och omsorgspersonal – totalt 20 personer.

De inledande hälsoprofilerna visade bland annat att så många som 72 procent saknade den fysiska kondition som behövs för en vanlig arbetsdag inom vård- och omsorgsarbete, flera hade problem med stress, sömn och värk. Hela 59 procent angav att de gick till jobbet trots hälsoproblem. Positivt var att motivationen till förändring var hög.

I kreativa verkstäder, så kallade framtidsverkstäder, tilläts vård- och omsorgspersonal tillsammans med hälsoutvecklare och chefer att lyfta de problem de såg som hindrande för att deras arbete skulle vara det bästa arbetet någonsin. Under kreativa former ritades dramatiska bilder av brist på tid, engagemang, vikarier, kommunikation, motivation och kunskap. Flera gav exempel på upplevelsen av stress och osäkerhet i arbetet. Snabbt konstaterade vård- och omsorgspersonalen själva att den organisatoriska strukturen ofta hindrade dem från att utföra det arbete de förväntas göra på ett tillfredsställande sätt.

I efterföljande gestaltningar och diskussioner, när deltagarna arbetade med visioner, lyftes flera konstruktiva idéer och lösningar på hur de – ibland tillsammans med vårdtagarna – skulle kunna förändra arbetsmetoder och strukturer för en ökad delaktighet i bemanningssituationen och få möjlighet till fysisk träning på arbetstid.
Totalt togs 23 olika handlingsplaner fram. De kunde till exempel handla om att få tillgång till ett gym eller träningsredskap i nära anslutning till arbetet, känna arbetsglädje, planera för ökad kontinuitet – kunna säga ”jag kommer i morgon”, schemaöversyn för en jämnare belastning, få en bättre sammanhållning i gruppen, vara delaktiga i bemanningsplanering och beslut som rör verksamheten.

Vidare gavs flera konkreta exempel på hur den fysiska hälsan skulle kunna förbättras, till exempel genom gemensam morgongympa, dans på schemat, gemensam frukost, stegräknare för inspiration och föreläsning för kompetensutveckling.

Vid uppföljningen av framtidsverkstäderna hade flertalet av handlingsplanerna genomförts. Resultaten visar bland
annat att sjukfrånvaron minskat i de hemtjänstgrupper som del­tagit i projektet jämfört med övriga. Arbetsförmågan och den fysiska orken hade ökat, fler anställda hade ökat sin fysiska träning även på fritiden och flera uppgav att de ”sover bättre”, ”känner mig mindre trött” och att ”det är roligare att gå till jobbet”.

Flera uppgav också att de upplevde att de ”kan påverka mer” och ”får mer information i god tid”. De hade tagit en aktiv roll i att införa mer fysisk träning i vardagen och till exempel infört dans på morgonmötena och personliga scheman som bidragit till en ökad social gemenskap i gruppen. Behovet av stöd och en nära dialog med ansvarig chef lyftes fram som betydelsefullt.

Analysen visar att många av de vardagliga utmaningar som vård- och omsorgspersonal har att hantera och de etiska dilemman de ställs inför ofta osynliggörs genom att personalen löser mycket med eget ”trix och fix”. Organisatoriska strukturer upplevs som hindrande och det osynliga arbetet kan därför beskrivas som ”organisatoriska plåster”. Samtidigt finns en hög strukturmedvetenhet, ett friskvårdstänk och en förändringspositivitet med idéer för kreativa lösningar.

För äldreomsorgens chefer är en av utmaningarna att balansera krav och resurser för en god arbetsmiljö. Konstateras kan att det finns ett tydligt samband mellan organisatoriska faktorer, vikten av teambildning och psykosociala faktorer, kompetens som möjliggör delegering av olika uppgifter samt en möjlighet till fysisk träning för en god hälsa.

När förutsättningarna finns för första linjens chefer att ledarskapa kan de tillsammans med medarbetare utveckla en fysiskt, socialt och ekonomiskt hållbar äldreomsorg som är attraktiv för såväl ledare och medarbetare som de som verksamheten är till för.