SBU vet vilken kunskap som saknas

Genom kartläggningar och sina egna systematiska översikter hittar SBU kunskapsluckorna. Och ju mer myndigheten letar, desto fler luckor hamnar alltså i databasen.

– Vårt bidrag är egentligen att göra de vetenskapliga kunskapsluckorna tydligare och flera. Det kan kännas lite plågsamt ibland, men det är väldigt viktigt, säger Gunilla Fahlström.

För det finns ett huvudsakligt mål med SBU:s sökande efter kunskapsluckor. Det är att forskare ska titta i databasen när de planerar ny forskning, och att även finansiärerna ska använda den vid sina utlysningar.

– Så är det till viss del redan. Vi har kontakter med forskningsråd, som till exempel Forte, och ofta hjälper personal från SBU till att bedöma forskningsansökningarnas kvalitet.

För det finns ett huvudsakligt mål med SBU:s sökande efter kunskapsluckor. Det är att forskare ska titta i databasen när de planerar ny forskning, och att även finansiärerna ska använda den vid sina utlysningar.

– Så är det till viss del redan. Vi har kontakter med forskningsråd, som till exempel Forte, och ofta hjälper personal från SBU till att bedöma forskningsansökningarnas kvalitet.

Även praktiken kan ha nytta av databasen, eller av SBU:s kartläggningar, om man skulle ha någon speciell metod man vill arbeta med eller någon typ av insats man vill prova. Det ger en kännedom om osäkerheterna och man kanske kan göra en uppföljning eller utvärdering själv.

– Men som praktiker är det kanske inte den första lektyren. För forskare och forskningsråd är det högsta prioritet däremot och underlagen är också viktiga för beslutsfattare inför prioriteringar inom vård och socialtjänst, säger Gunilla Fahlström.

Själv har hon en lång bakgrund av forskning och utredningsarbete kring äldre, och hon berättar att hon faktiskt önskar att SBU kunde göra mer.

– SBU har under senare år inte gjort så mycket inom äldreområdet. Det är inte av ovilja, men vi arbetar ju med många regeringsuppdrag och där har inte äldrefrågan legat högst på agendan. Det är väldigt positivt med en regering som är aktiv och vill saker, men utrymmet att själv ta upp frågor minskar när man får många uppdrag.

Men det är inte tomt i SBU:s äldrehylla. I samband med satsningarna på de mest sjuka äldre för några år sedan, gjorde man flera systematiska översikter om insatser för denna grupp, både inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Dessutom publicerade man en kartläggning så sent som i december i fjol. Med Kunskapsläget för bedömning och insatser inom äldreomsorgen tar man ett steg för att presentera vilken sammanställd forskning det finns kring äldrearbete på den kommunala nivån. Och alltså, vilken kunskap som saknas. Den stora kartläggningen gjordes tillsammans med externa sakkunniga.

– I det här fallet har vi avgränsat oss till att se vad det finns för sammanställd kunskap om insatser, som till exempel hemtjänst eller särskilt boende, men det handlar också om sammanställd kunskap om behovsbedömningar, berättar Gunilla Fahlström.

I rapporten har man delat in insatser och bedömningar i tolv områden, eller domäner som man kallar det (se faktaruta). Exempel på domäner är Upprätthållande och stimulerande metoder och arbetssätt och Särskilt boende som insats. Inom alla domäner finns det kunskapsluckor, men det finns också kunskap i sju av domänerna.

– Många gånger framställs det som att vi inte vet någonting inom äldreområdet. Men riktigt så nattsvart är det inte. Och vi vet inte allt inom hälso- och sjukvården heller.

I sina kartläggningar tittar SBU alltså på andras forskningssammanställningar och bedömer om de håller tillräckligt hög kvalitet. Sedan går man igenom dem och får fram en bild av vilka insatser som har vetenskapligt stöd. För äldreomsorgen hittade man 268 relevanta översikter och av dem höll 111 stycken tillräckligt hög kvalitet.

I det här fallet hittade man till exempel en del forskning kring behovsbedömning för de äldre själva, medan det saknas sammanställningar av forskning kring bedömning när det gäller anhöriga.

– Kartläggningen visar alltså inom vilka områden det finns tillräckligt bra sammanställningar. Men det betyder inte att vi gör en rekommendation eller vägledning om hur praktiken ska arbeta, det får alltså inte SBU göra. Det primära målet är att veta vad vi behöver satsa vidare på rent forskningsmässigt, säger Gunilla Fahlström.

De stora kartläggningarna och översikterna är inte det enda material som SBU publicerar. Man har också sin upplysningstjänst där den som arbetar i en verksamhet kan ställa en fråga, och där SBU då gör en sökning efter relevanta vetenskapliga studier. Dessutom arbetar man med SBU kommenterar, som innebär att man presenterar en välgjord översikt, som någon annan gjort, och särskilt kommenterar hur användbara resultaten är i Sverige.

– Vi vill att FoU:er och andra strukturer ska kunna bli ”mini-SBU” och göra översikter och andra arbeten. Vi gjorde nyligen ett pilotprojekt där utredare från Äldrecentrum och FoU Nordost kommenterade en översikt om musikterapi för äldre. SBU kommenterar är ett sätt att ta tillvara aktuell och välgjord forskning och få ut den på ett mer publikt sätt. Det är ju också viktigt att sprida forskningsresultat och där har FoU en unik och viktig plats, säger Gunilla Fahlström.

Den som undrar mer exakt vad SBU har publicerat kan enkelt göra en sökning på myndighetens webbsajt. Och faktum är att det finns en alldeles ny översikt inom äldreområdet, om äldres läkemedel mot smärta, tillgänglig sedan början av september. Den tar också upp de äldres upplevelser av vården.

– Det är kanske inte lika välkänt, men SBU sysslar sedan många år också med sammanställning av kvalitativ forskning, säger Gunilla Fahlström.