Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon
Foto: Mostphotos

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Varje år förmedlar Familjen Kamprads stiftelse pengar till forskning som ska bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre personer. Sammanlagt delas 135 miljoner kronor ut. I år går 55,2 miljoner kronor till äldreforskning inom områden som digitalisering och anhörigas roll, samverkan mellan ambulanssjukvård och primärvård som rör välfärdsteknikens möjligheter och risker.

Två projekt som har fått medel finns på Linnéuniversitetet. Dino Viscovi, universitetslektor, kommer att leda arbetet med Seniorsurfarna – projekt för en tryggare digital vardag, som ska beskriva och analysera äldre personers trygghet och otrygghet på nätet. Projektet kommer att pågå i tre år.

– Det är oerhört hedrande att vi har fått förtroendet att genomföra det här projektet. När vi är ute och träffar äldre surfare märker vi att trygghetsfrågor har en mycket hög angelägenhetsgrad. Vi har dessutom konstaterat att forskningen i ämnet är sparsam. Vi hoppas därför kunna bidra både praktiskt och akademiskt, säger Dino Viscovi i ett pressmeddelande.

Anders Svensson, docent vid Linnéuniversitetet, kommer att leda ett projekt som ska studera hur ambulanssjukvården samverkar med kommunal hemsjukvård och primärvård i den nya nära vården.

– Vi är jättetacksamma för Familjen Kamprads stiftelsens stöd. De har medfinansierat många av våra projekt och vi är mycket tacksamma för att de ser att våra forskningsfrågor är relevanta, säger han.

Här är äldreprojekten som har fått medel: 

  • Anders Svensson, Linnéuniversitetet – Sömlös vård för äldre: Utökad samverkan mellan ambulanssjukvård och primärvård (USAP).
  • Andreas Nilsson, Örebro universitet – Förbättrad livskvalitet hos äldre från socioeknomiskt sårbara områden – en samskapad modell för främjande av fysisk aktivitet.
  • Beatrice Alenljung, Högskolan i Skövde – Robotar som spelpartner och spelledare för äldre personer – glädjeskapande aktiviteter som ger kognitiv och fysisk stimulans (RoSA).
  • Dino Viscovi, Linnéuniversitetet – Seniorsurfarna – projekt för en tryggare digital vardag.
  • Elisabeth Rydwik, Karolinska institutet – Re@home: Utvärdering av hemrehabilitering för äldre pesoner – vad fungerar för vem och under vilka omständigheter?
  • Fredrik Svenaeus, Södertörns högskola – Åldrandets fenomenologi: Om förmågan att hantera oundvikliga förluster.
  • Göran Finnveden, Kungliga Tekniska Högskolan – Äldreomsorg i digital transformation – välfärdsteknikens möjligheter och risker.
  • Hannah Brooke, Uppsala universitet – Kartlägga, undersöka och förklara ojämlikheter i vård, hälsa och livskvalitet hos äldre kvinnor med bröstcancer. 
  • Jobin John, Chalmers tekniska högskola – Huvudskydd för äldre.
  • Lisa Tuomi, Göteborgs universitet – Sväljsvårigheter äldre: Hur vanligt är det, hur svårt är det, och vad kan vi göra för att förbättra?
  • Maria Hägglund, Uppsala universitet – Digitaliseringen och de anhöriga – en studie av anhörigvårdares tillgång till och användning av 1177 Journal (FamORA).
  • Ulf Aagerup, Jönköping university – Förbättrad livskvalitet för äldre genom testning för allvarliga sjukdomar.

Relaterat

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…

Fler nyheter

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…