Age tech i offentligheten

En ny avhandling ger insikter om teknikens påverkan på deltagandet i det offentliga rummet ur äldre människors perspektiv.

Sophie Gaber disputerade i början av året vid Karolinska institutets sektion för arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. I avhandlingen har hon studerat deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet, bland äldre personer i Sverige och Storbritannien.

Allt fler lever och interagerar allt längre i det offentliga rummet, både med och utan åldersrelaterade diagnoser som demens. Samtidigt tas möjligheten att komma åt och använda exempelvis navigationsappar, biljettmaskiner för kollektivtrafik eller självbetjäningskassor för given. Det finns dock en kunskapslucka om förhållandet mellan teknik som vi stöter på och använder i vardagen och vårt deltagande i samhället. Avhandlingen är därmed placerad i en kritisk knutpunkt för ett både åldrande och alltmer teknologiskt samhälle.

Tyngdpunkten har legat vid att undersöka hur upplevd förmåga att använda vardaglig teknologi över tid påverkar deltagandet i samhället. Resultaten pekar på att vardaglig teknologi spelar en aktiv roll för förmågan hos äldre personer både med och utan demens att anta medborgarskap genom en nyanserad och dynamisk process för deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet.

”Detta kan påverka både den äldre personen, liksom beslutsfattande, klinisk praxis och hur vi planerar och utformar platser, teknik och tjänster” skriver Sophie Gaber i sin sammanfattning.

Ref.
AVHANDLING

The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of everyday technology use

Läs mer av Sopie Gaber

Gaber S N, Nygård L, Brorsson A, Kottorp A och Malinowsky C (2019). Everyday technologies and public space participation among people with and without dementia. Canadian journal of occupation therapy.

Gaber SN, Nygård L, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Perceived risks, concession travel pass access and everyday technology use for out-of-home participation: Cross-sectional interviews among older people in the UK. BMC Geriatrics.

Gaber SN, Nygård L, Brorsson, A, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Social participation in relation to technology use and social deprivation: Amixed methods study among older people with and without dementia. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.

Så kan tandvården upptäcka risk för benskörhetsfrakturer

En ny avhandling undersöker olika metoder som tandvården kan använda för att upptäcka risk för benskörhetsfraktur. Resultaten visar att webbaserat verktyg kan vara ett sätt att identifiera personer med hög risk för detta.

Fler nyheter

Nu ökar förebyggande insatser mot ensamhet och självmord

Allt fler kommuner inför rutiner för att förhindra självmord bland äldre personer och i nio av tio kommuner genomför äldreomsorgen insatser för att motverka ensamhet. Det visar en nya rapport från Suicide zero om kommunernas arbete med att förbygga självmord.

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det i efterhand. Filminspelningen är cirka 55 minuter och finns tillgänglig för alla på vår youtube-kanal.