Age tech i offentligheten

En ny avhandling ger insikter om teknikens påverkan på deltagandet i det offentliga rummet ur äldre människors perspektiv.

Sophie Gaber disputerade i början av året vid Karolinska institutets sektion för arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. I avhandlingen har hon studerat deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet, bland äldre personer i Sverige och Storbritannien.

Allt fler lever och interagerar allt längre i det offentliga rummet, både med och utan åldersrelaterade diagnoser som demens. Samtidigt tas möjligheten att komma åt och använda exempelvis navigationsappar, biljettmaskiner för kollektivtrafik eller självbetjäningskassor för given. Det finns dock en kunskapslucka om förhållandet mellan teknik som vi stöter på och använder i vardagen och vårt deltagande i samhället. Avhandlingen är därmed placerad i en kritisk knutpunkt för ett både åldrande och alltmer teknologiskt samhälle.

Tyngdpunkten har legat vid att undersöka hur upplevd förmåga att använda vardaglig teknologi över tid påverkar deltagandet i samhället. Resultaten pekar på att vardaglig teknologi spelar en aktiv roll för förmågan hos äldre personer både med och utan demens att anta medborgarskap genom en nyanserad och dynamisk process för deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet.

”Detta kan påverka både den äldre personen, liksom beslutsfattande, klinisk praxis och hur vi planerar och utformar platser, teknik och tjänster” skriver Sophie Gaber i sin sammanfattning.

Ref.
AVHANDLING

The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of everyday technology use

Läs mer av Sopie Gaber

Gaber S N, Nygård L, Brorsson A, Kottorp A och Malinowsky C (2019). Everyday technologies and public space participation among people with and without dementia. Canadian journal of occupation therapy.

Gaber SN, Nygård L, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Perceived risks, concession travel pass access and everyday technology use for out-of-home participation: Cross-sectional interviews among older people in the UK. BMC Geriatrics.

Gaber SN, Nygård L, Brorsson, A, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Social participation in relation to technology use and social deprivation: Amixed methods study among older people with and without dementia. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Anhörigvårdare över 55 år: insikter från nationell undersökning

Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Nordisk konferens: Att åldras i en värld i förändring

Katastrofer drabbar äldre sköra personer extra hårt. Forskare från 44 länder möts på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world i Stockholm i juni 2024 för att utröna vad forskning kan bidra med för att förändra länders och…

Fler nyheter

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har lagt fram vid Högskolan i Halmstad.

Arbetets mening för äldre sjuksköterskor och vårdbiträden

I intervjuer med forskare vid Stockholms universitet har sjuksköterskor och vårdbiträden nära och efter pensionen berättat om vad som skapar mening i deras arbete. Sociala kontakter och känslan av att ha ett syfte var två viktiga faktorer.