Entré till akutmottagning
Foto: Mostphotos

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken, men strukturen på mottagningarna är anpassad efter yngre personer. Karin Erwander är nybliven doktor i geriatrisk akutsjukvård och har nyligen lagt fram en avhandling vid Lunds universitet, där hon undersöker hur äldre personer tas om hand i akutsjukvården.

Porträttbild på Karin Erwander

Karin Erwander. Foto: Privat

Resultaten visar att äldre patienter oftare söker vård för ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork, jämfört med yngre personer. Avhandlingen bygger på data från tiotusentals akutbesök i Region Skåne och Region Halland.

– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta i fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta. Det visar hur svårt det kan vara att förstå vårdbehovet hos äldre patienter med mer diffusa symptom, säger Karin Erwander i ett pressmeddelande.

De prioriterades ofta inte högt vid triagering, vilket är när patientens vitalparametrar och vårdbehov bedöms: puls, blodtryck, andning, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men dessa värden tolkas i dag utifrån referenser som oftast är baserade på yngre patienter.

– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla. Vi behöver uppdatera rutiner och bedömningsverktyg så att de bättre speglar fysiologiska skillnader och symptombilder hos äldre patienter, säger Karin Erwander.

Hon ger tre förslag på sådant som kan göras redan i dag för att ge äldre personer bättre akutvård:

  • Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring för att upptäcka tidiga risker
  • Systematisk bedömning av alla äldre patienter för att kunna anpassa vårdflödet och förebygga risker
  • Prioritering av äldre patienter med ospecifika symptom. Etablerade rutiner och särskilda bedömningsprotokoll för äldre patienter kan minska risken för fördröjd diagnos och försämrat tillstånd.
Läs avhandlingen

Relaterat

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…

Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner

Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

Fler nyheter

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…