Entré till akutmottagning
Foto: Mostphotos

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken, men strukturen på mottagningarna är anpassad efter yngre personer. Karin Erwander är nybliven doktor i geriatrisk akutsjukvård och har nyligen lagt fram en avhandling vid Lunds universitet, där hon undersöker hur äldre personer tas om hand i akutsjukvården.

Porträttbild på Karin Erwander

Karin Erwander. Foto: Privat

Resultaten visar att äldre patienter oftare söker vård för ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork, jämfört med yngre personer. Avhandlingen bygger på data från tiotusentals akutbesök i Region Skåne och Region Halland.

– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta i fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta. Det visar hur svårt det kan vara att förstå vårdbehovet hos äldre patienter med mer diffusa symptom, säger Karin Erwander i ett pressmeddelande.

De prioriterades ofta inte högt vid triagering, vilket är när patientens vitalparametrar och vårdbehov bedöms: puls, blodtryck, andning, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men dessa värden tolkas i dag utifrån referenser som oftast är baserade på yngre patienter.

– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla. Vi behöver uppdatera rutiner och bedömningsverktyg så att de bättre speglar fysiologiska skillnader och symptombilder hos äldre patienter, säger Karin Erwander.

Hon ger tre förslag på sådant som kan göras redan i dag för att ge äldre personer bättre akutvård:

  • Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring för att upptäcka tidiga risker
  • Systematisk bedömning av alla äldre patienter för att kunna anpassa vårdflödet och förebygga risker
  • Prioritering av äldre patienter med ospecifika symptom. Etablerade rutiner och särskilda bedömningsprotokoll för äldre patienter kan minska risken för fördröjd diagnos och försämrat tillstånd.
Läs avhandlingen

Relaterat

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Porträttbild på Sara Henricsson

Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende

Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…