Entré till akutmottagning
Foto: Mostphotos

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken, men strukturen på mottagningarna är anpassad efter yngre personer. Karin Erwander är nybliven doktor i geriatrisk akutsjukvård och har nyligen lagt fram en avhandling vid Lunds universitet, där hon undersöker hur äldre personer tas om hand i akutsjukvården.

Porträttbild på Karin Erwander

Karin Erwander. Foto: Privat

Resultaten visar att äldre patienter oftare söker vård för ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork, jämfört med yngre personer. Avhandlingen bygger på data från tiotusentals akutbesök i Region Skåne och Region Halland.

– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta i fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta. Det visar hur svårt det kan vara att förstå vårdbehovet hos äldre patienter med mer diffusa symptom, säger Karin Erwander i ett pressmeddelande.

De prioriterades ofta inte högt vid triagering, vilket är när patientens vitalparametrar och vårdbehov bedöms: puls, blodtryck, andning, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men dessa värden tolkas i dag utifrån referenser som oftast är baserade på yngre patienter.

– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla. Vi behöver uppdatera rutiner och bedömningsverktyg så att de bättre speglar fysiologiska skillnader och symptombilder hos äldre patienter, säger Karin Erwander.

Hon ger tre förslag på sådant som kan göras redan i dag för att ge äldre personer bättre akutvård:

  • Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring för att upptäcka tidiga risker
  • Systematisk bedömning av alla äldre patienter för att kunna anpassa vårdflödet och förebygga risker
  • Prioritering av äldre patienter med ospecifika symptom. Etablerade rutiner och särskilda bedömningsprotokoll för äldre patienter kan minska risken för fördröjd diagnos och försämrat tillstånd.
Läs avhandlingen

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Närvarande om åldrandets vardag

Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Fler nyheter

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…