Rynkig hud kring öga.
Foto: Pixabay

Åldrande utan ände?

Enligt en ny statistisk studie från bland annat forskare i Göteborg finns inga belägg för en fysiskt betingad mänsklig maxålder.

I de mest utvecklade länderna har den förväntade livslängden i över hundra år ökat med i genomsnitt tre år per decennium. En publicering i tidskriften Nature har tidigare kommit till slutsatsen att den naturliga gränsen för människans livslängd är 115 år. Många åldrandeforskare delar uppfattningen att det finns en sådan gräns, men frågan om hur gamla vi kan bli är omdebatterad.

Chalmersforskarna Holger Rootzén och Dmitrii Zholud förde 2017 fram teorin om att det inte finns en mänsklig maxålder. I en studie i samarbete med forskare i Schweiz, Tyskland och Kanada bygger de nu vidare på sin tes.

– Vi har med avsevärt större datamängder kunnat styrka våra tidigare resultat. Om det hade funnits en gräns under 130 år så borde den ha upptäckts i studien, och det skulle i sådana fall ha varit en indikation på att ökningen av medellivslängden inte kan fortsätta obegränsat. Men så är det alltså inte, säger Holger Rootzén i en artikel från Chalmers tekniska högskola på sajten Forskning.se.

I stället ser det ut som att sannolikheten att överleva ännu ett år ökar snarare än minskar i riktigt hög ålder. Efter 108 års ålder liknar forskarna chansen med att singla slant. Om det blir krona så lever du till nästa födelsedag.

Den aktuella studien visar också att de skillnader i överlevnad mellan könen eller olika livsstilar som finns i yngre åldrar planar ut efter 108 års ålder.

– Det verkar inte finnas någon skillnad i dödlighet vid hög ålder mellan olika länder och mellan kvinnor och män. Vi misstänker att platån med 50 procents risk att dö per år är en biologisk egenskap som är gemensam för alla människor, säger Holger Rootzén.

Världens hittills äldsta blev 122 år, men med ett ökande antal individer som lever väldigt länge ökar enligt forskarna möjligheten att någon blir 130 år. Utan medicinska revolutioner är det enligt Holger Rootzén dock osannolikt att någon under kommande kvartssekel uppnår 128 levnadsår.

Fakta
DÖDLIGHET VID EXTREM ÅLDER
  • Forskarna använde en kombination av extremvärdesstatistik, överlevnadsanalys och datorintensiva metoder för att analysera dödligheten hos personer över 105 år i Italien och Frankrike.
  • Data kom dels från den internationella databasen om livslängd, International database on longevity, dels genom uppgifter om alla italienare som var minst 105 år mellan 2009 och 2015.
  • Fynden överensstämmer med tidigare analys av International database on longevity och tyder på att varje fysisk övre gräns för människans livslängd är så hög att det är osannolikt att någon når den.

Studien Human mortality at extreme age är publicerad i Royal society open science.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…