Äldre med adhd får sällan diagnos och behandling

Personer med adhd har svårigheter med uppmärksamhet och kan ha en tendens att vara överaktiva och impulsiva. Ofta blir adhd-symptom tydliga under barndomen, men de svårigheter som sjukdomen innebär kvarstår även i vuxen ålder.

Nu visar en avhandling från Örebro universitet att en betydande andel vuxna som är 50 år eller äldre har milda adhd-symptom.

– Men många av dem har varken fått en diagnos eller behandling, säger Maja Dobrosavljevic, som har skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande och fortsätter:

– En anledning till att många äldre inte får diagnosen adhd kan vara att symptomen ofta misstas för åldrandets naturliga förlopp eller demenssjukdomar i ett tidigt stadium.

Avhandlingen visar också att vuxna med adhd löper högre risk att drabbas av flera åldersrelaterade sjukdomar såsom demens, högt blodtryck, hjärtsvikt, stroke, fetma och typ-2 diabetes.

– Personer med adhd hade en betydligt högre risk att drabbas av demens och få lindrig påverkan på förmågan att minnas, ta in och bearbeta information.

Hos äldre personer med adhd innebar andra psykiatriska tillstånd och missbruksproblem en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Enligt Maja Dobrosavljevic vet vi i nuläget väldigt lite om hur det är att åldras med adhd.

– Därför är det viktigt att öka medvetenheten om adhd hos den här gruppen så att fler kan få en korrekt diagnos och lämpliga insatser. På så sätt kan vi förebygga att de drabbas av allvarliga hälsoproblem senare i livet.

Resultaten bygger bland annat på en sammanställning av internationella och svenska registerdata med fler än tjugo miljoner individer, varav cirka 41 000 som har en adhd-diagnos.

Läs avhandlingen i sin helhet

Maja Dobrosavljevic (2023). Attention-deficit/hyperactivity disorder (adhd) beyond the young age: Investigation of the prevalence of adhd in older adults and the risk of age-related disorders. Doktorsavhandling. Örebro universitet.

Delarbeten

I. Maja Dobrosavljevic, Carmen Solares och Samulee Cortese (2020). Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i Neuroscience and biobehavorial reviews.

II. Maja Dobrosavljevic, Le Zhang, Miguel Garcia-Argibay och Ebba Du Rietz (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder as a risk factor for dementia and mild cognitive impairment: a population-based register study. Publicerad i European psychiatry.

III. Maja Dobrosavljevic, Ralf Kuja-Halkola, Lin Li och Zheng Chang [Manuskript]. Attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and subsequent cardiometabolic disorders in adults: investigating underlying mechanisms using a longitudinal twin study.

IV. Maja Dobrosavljevic, Seena Fazel, Ebba Du Rietz och Lin Li (2022). Risk prediction model for cardiovascular diseases in adults initiating pharmacological treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder. Publicerad i Evidence-based mental health.

Ämnesord: Demens, Åldrande, Folkhälsa

Relaterat

Nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Nyheter

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Nyheter

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Se mer