Äldre med adhd får sällan diagnos och behandling

Personer med adhd har svårigheter med uppmärksamhet och kan ha en tendens att vara överaktiva och impulsiva. Ofta blir adhd-symptom tydliga under barndomen, men de svårigheter som sjukdomen innebär kvarstår även i vuxen ålder.

Nu visar en avhandling från Örebro universitet att en betydande andel vuxna som är 50 år eller äldre har milda adhd-symptom.

– Men många av dem har varken fått en diagnos eller behandling, säger Maja Dobrosavljevic, som har skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande och fortsätter:

– En anledning till att många äldre inte får diagnosen adhd kan vara att symptomen ofta misstas för åldrandets naturliga förlopp eller demenssjukdomar i ett tidigt stadium.

Avhandlingen visar också att vuxna med adhd löper högre risk att drabbas av flera åldersrelaterade sjukdomar såsom demens, högt blodtryck, hjärtsvikt, stroke, fetma och typ-2 diabetes.

– Personer med adhd hade en betydligt högre risk att drabbas av demens och få lindrig påverkan på förmågan att minnas, ta in och bearbeta information.

Hos äldre personer med adhd innebar andra psykiatriska tillstånd och missbruksproblem en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Enligt Maja Dobrosavljevic vet vi i nuläget väldigt lite om hur det är att åldras med adhd.

– Därför är det viktigt att öka medvetenheten om adhd hos den här gruppen så att fler kan få en korrekt diagnos och lämpliga insatser. På så sätt kan vi förebygga att de drabbas av allvarliga hälsoproblem senare i livet.

Resultaten bygger bland annat på en sammanställning av internationella och svenska registerdata med fler än tjugo miljoner individer, varav cirka 41 000 som har en adhd-diagnos.

Läs avhandlingen i sin helhet

Maja Dobrosavljevic (2023). Attention-deficit/hyperactivity disorder (adhd) beyond the young age: Investigation of the prevalence of adhd in older adults and the risk of age-related disorders. Doktorsavhandling. Örebro universitet.

Delarbeten

I. Maja Dobrosavljevic, Carmen Solares och Samulee Cortese (2020). Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i Neuroscience and biobehavorial reviews.

II. Maja Dobrosavljevic, Le Zhang, Miguel Garcia-Argibay och Ebba Du Rietz (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder as a risk factor for dementia and mild cognitive impairment: a population-based register study. Publicerad i European psychiatry.

III. Maja Dobrosavljevic, Ralf Kuja-Halkola, Lin Li och Zheng Chang [Manuskript]. Attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and subsequent cardiometabolic disorders in adults: investigating underlying mechanisms using a longitudinal twin study.

IV. Maja Dobrosavljevic, Seena Fazel, Ebba Du Rietz och Lin Li (2022). Risk prediction model for cardiovascular diseases in adults initiating pharmacological treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder. Publicerad i Evidence-based mental health.

Ämnesord: Demens, Åldrande, Folkhälsa

Relaterat

Nyheter

Minskad dopaminsignalering påverkar hjärnans kommunikationsbanor

När vi blir äldre fungerar hjärnan inte lika effektivt som tidigare. Effekten av dopamin, hjärnans belöningssystem, verkar minska när vi åldras visar forskningsprojektet DyNAMiC.

Nyheter

Allt fler äldre kvinnor medicinerar mot ångest och depression

Under åren 2006–2022 ökade användningen av antidepressiva läkemedel med 23 procent bland personer över 65 år. Det är främst kvinnor som blir diagnostiserade med ångest och depression, men mörkertalet bland männen kan vara stort.

Nyheter

Äldre i Centrum #4/23: kultur

I årets sista nummer berättar vi om hur kultur påverkar hälsan hos äldre och vård- och omsorgspersonal. Läs bland annat om musik som gör tillvaron lugnare för anhörigvårdare, samtal om konst som kan väcka sinnen till liv eller personer i…

Se mer